Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomtar
Tomte, det var allt många som hade förr. De, som hade svartkonstboka, hade tomte. Det var en i skoggårla' i Hålan- da, som hade en tomte. Han drog till honom pengar; nej, inte spannemål. Jag vet inte, om någon hade sett tomten.
K-A Grandin, Viktor Jansson och Per Edvard Bergström
Manne Eriksson talar med J. om jordbruksredskap, trädstock, harvar. (Eriksson frågar i mikrof. om det är klart m.m.). Forts om plogar. Forts. om plöjning m.m. Slåtter, lador, ängsslåtter på samfälld mark, skörd, skylor, tröskning. Slagan och dess delar, linberedning. Forts. om linberedning, spinning. Forts. om linberedn., kvarnar och malning. J. berättar historier och roliga episoder. Frågor av komminister Grandin. Historier forts. Historier forts. Om auktionen vid Mo. Midsommarfirande, ungdomsnöjen. - Frågor av Eriksson och komminister Grandin. Om båttrafik på Närdingen, sjösänkningen m.m. Om skogsfrun, sägner, kolning. Forts. om kolning. Forts. om slut om kolning. B. berättar för Eriksson om påfyllning av masugnen m.m. om järnframställningen vid Edsbro bruk. (Bra skildring). Forts. om arbetet i järnbruket, arbetarnas villkor m.m. Forts. om arbetet i Bruket och folkets inkomster och liv i vardag och fest. Om Brukets ägare. Om Brukets ägare, dess nedläggande och förfall. Ungdomsliv m.m. - Frågor av Eriksson och kommin. Grandin. Forts. och slut. Bra. Eriksson frågar Wik om "mjöling", gengångare m.fl. övernaturliga väsen. Om övernaturl. tjuvmjölkning, tomten i stallet m.m. folklore. Om svåra år, tjänstefolket, deras lön och arbete. Språkligt utjämnat, folkloristiskt av intresse.
Stål mot troll i sätrarna
Dom ha vöre rädd för troll å slikt i sätervolla, det kunne vara osynliga där, och då bruke dom sätt opp stål oppför dörn i säterstuga. Då hade trolla inte makt på en. I fjöse (ladugården) gjorde dom å likens.
Trollen ute på torsdagskvällarna
Torsdagsnätterna då var trolla ute, sa dom, så då var det inte bra att vara ute. Dom har gått tillsammans till granngårdar förr och sitt oppe – dom hade väl nå handarbete med sej, nån stickning eller så – men på torsdagskvällar då ville dom inte gå för att trolla skulle vara ute.
Kon tagen av "skogkäringa"
Det var ett folk här som hade en svartbrokig ko, som det var så med att varje vår börja hon ett tag och ränna och skrek, och så försvann hon. Dom leta och kunde inte finna henne. Men så kom hon tillbaka själv, och då var hon mjölkad och då var hon skinnlös på spenarna. Det var på samma vis då dom var i fäbodarna, jag såg henne själv. Hon gick och råma, och så försvann hon. Dom sökte henne och fann henne inte. Men så bäst det var så fann dom henne, och då stod hon vid ett nefälle (vindfälle). Det var på samma vis som förr. Men då slakta dom henne på hösten, dom kunde inte ha kvar henne. Dom trodde nog det var skogkäringa som tog henne. Skogkäringa är ensam (Svar på särsk. fråga om hon i detta fall.), men hon har kreatur. Och gamla sägner säger, att hon hade svans också.
Kon tagen av de underjordiska
På Ruvalln där hadd dom tappa e kn och dom lete kan och fann a inte. Men 6 veckor på daja fann dom kan på samma ställe, å ho va frisk, å ho va mjölka, så ho var inte förstörd i jure, fast ho nyss hade kalve.
Kors mot trollen
Dom gjorde kors förr på det dom ville bevara, så itt trolla skulle fara med det.
Intervju med Gustaf Vennberg (f. 1885)
Inspelning av hemmansägare Gustaf Vennberg, född år 1885. Gustaf Vennberg är från Riala socken i Uppland. Inspelningen genomfördes 1952 av Manne Eriksson och Folke Hedblom.
Gustaf Vennberg, Hilda Gustava Andersson, Kristina Vilhelmina Öhman och Julia Elvira Jansson
Fru Öhman berättar om slagtröskning, om bak, korn och vetebröd m.m. Frågor om Manne E. och Vennberg. Fru Öhman talar om mältning och brygd. Fru Ö. forts. om brygd och talar sedan om slakt. Inlägg av Vennberg. Fru Ö. forts. om slakt. (Fru Jansson frågar om bedövning.) Fru Ö. talar om övertro, om stål under tröskel om kreatursskrock, onda ögon m.m. Repliker av de övriga. Fru Andersson talar om att man sköt under buken på djuren. Frots. om "kloka" personer. Vennberg berättar om Luns-Jan, en djurbotare. Fru Jansson talar om bot för en gris. Vennberg drar en slakthistoria. Manne E. börjar fråga fru Andersson om lin. Forts. om lin, ull och spinning. I början svarar fru A. men fru Ö. griper snart ordet och fortsätter. Repliker av övriga. Om fästmöhärvor (Vennberg m.fl.). Om bråkningskalas (fru Ö. m.fl.). Fru J. frågar om skolgång o. fru Ö. svarar. Om läsa för prästen, husförhörskalas m.m. (fru Ö. och Vennberg hörs mest, inlägg av de övriga. Manne E. frågar om ungdomsnöjen och fru Ö. svarar. Forts. om helgfirande, "åka för långt lin" m.m. Alla delta i samtalet.
Alvringar
Några flickor voro ute på ängen (ängen namngavs, men namnet har fallit L-th av minnet) och slogo hö (el. dyl.). Där fanns älvringar (ringar av gräs som i färgen sticka av från det övriga) och flickorna varnade varandra för att komma inom dem. Men det var en flicka som icke lät varna sej, uten klev inom en ring. Genast blev hon konstig. De andra fick ta henne (med våld?) med sig hem, men så snart de kommo hem ville hon tillbaka igen. Hon var förtrollad av älvorna, menade man. Hon blev i alla fall bättre så småningom. (Efter gårds[...] hos fru K. i Rindöby*; jfr under Rindöfsrå) Uppt. Hjalmar Lindroth 1908 *Alltså nära Vaxholm
Hilmer Nordström
Historier, nöjen, skomakarverktyg, skomakare, trakasserier, vägglöss o. loppor, skräddare, bonde, bondmora, mathållning, byteshandel, råhet, skor, inkvarteringen i gårdarna, hälsa, resor m.m. Dialekt/Folkminnes inspelning.
Jan-Erik Eriksson och "Lasse i Frossarbo"
Berättar om skolan, om olika stenarbeten, drängarbeten, om skrock, Spelmans-Jan, gårdsrån, tomtar osv.
Karl Mattsson
Dialekt/Folkminnes inspelning.