Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Två tomtar slåss.
På varje gård fanns det en tomte, och han skulle rikligen förplägas till högtiderna. Om kvällarna gick tomten omkring med eld och lykta och såg efter, att allt var på sin plats, och ställde till rätta sådant, som husfolket glömt att ordna. De olika gårdarnas tomtar lågo ofta i fejd med varandra. Så berättas det exempelvis om striden mellan Tyris tomten och tomten på Esbå gård, Tyris tomten avgick i allmänhet med segern. Däri talar kanske avunden mellan socknarna, i esbåhistorierna lät man väl städse tomten på Tyris dra det kortaste strået.
Warsel
När berättaren var ute och körde sent en kväll, igenom en mörk skog fick han se en liten likkista med två kransar på, stå nära vägen. När han kom sent hem, sade hans far, har det gått bra, talade han om vad han sett, då trodde hans fader det bytydde något. En tid efter dog hans syster, och kistan som hon blev begraven i var lik den han sett och kransarna lika, och blott två som han såg på den andra kistan.
Warsel
Berättaren var hos sin son, och sonhustru om julafton, om juldagen innan han gick därifrån sade han, har blir någon av Eder som dör innan nästa jul. Jag har sett kistan, och hört liktalet i natt, och en tid efter dog deras lilla dotter.
Död och begravning n:o 248. Husbygge och flyttning n:o 250.
När jag var 14 år så skulle jag dagen före julafton k:l. 6 f.m. gå till en bondgård och betinga en hästskuts till Båaryds julotta juldagen, och så fick jag några pojkar i sälskap äldre än jag. Och när vi var komna i närheten av Gum̄ifabriken, så fick vi se en huvudlös person komma från från fabriken svävande framåt, och hadde liksom några cykelslangar hängande på sig från där huvudet skull sittat, vi såg honom tydligt allesamman, och han försvan̄ längre bort som i en dimma c.a. 1 k.g.meter fram i Gislaveds samhälle hadde flera personer sett samma syn på morgen den dagen, en kort tid däräfter brann Gummifabriken, och då explodera en bensinbehållare varvid då 2-3 personer omkom som delvis slets i trasor. så det var nog en vård som visa sig för det. / När jag vid 12 års ålder gick i slöjdskola, och slöjdsalen var inrymd i andra våning i ett över 100 år gammalt hus så upptäckte vi inne i slöjdrummets norra vägg vid brösthöjd ett avlångt fack fack eller hål i väggen med lösbar lucka för, och i detta fack eller hål låg ett skelätt efter en stor orm som nog var ditlagd för lång tid tillbaka eller kansje när huset byggdes. den var nog ditlagd för att skydda för troldom, och bringa lycka och tur för ägaren.
Hjulormen
När jag var nio år, var jag och en annan pojk och lekte nere vid en bäck en gång. Då hörde vi, att det prasslade i bus- karna ett stycke därifrån. Om en stund fingo vi se en stor orm Det var en hjulorm. Vi blevo så rädda så vi sprungo, så fort vi kunde, men ormen kom efter. Det var tur, att vi skulle upp för en backe, så ormen kunde inte rulla så fort, utan vi hunno hem och stängde dörren, men ormen rullade förbi. Han sat- te munnen i stjärten och rullade utåt vägen, som ett hjul. Människorna voro rysligt förskräckta. Prästen lyste på i kyrkan, att den, som kunde skjuta ormen, skulle få 50 kr. Till sist blev den också skjuten i en församling, som hette Rydboholm. Ormen hade då rullat något över en mil men ej gjort någon skada. Det var ett sådant undrande, var ormen var kommen ifrån, ty sådana ormar hade man aldrig sett förr i Sverige, och man såg aldrig någon mer.
Läkekonst no: 122.
När jag var så där en 15-16 år gammal, så fick jag en mängd knölar och blåsar, på hallsen och i nacken, och jag försökte och jag försökte med flerer sorters, salvor och plåster att få bort det, och sökte även läkare för det, men ingenting hjälpte, utan blev i stället värre. Men så kom vi att tala vid en s.k.d. klok gumma. Tror var från Hestra söcken, Och hon sade att jag skall vid ett passande tillfälle uppsöka en död person av motsatta könet således en mans person i fråga i detta fall. Och så skulle en taga den dödas hand och föra den på så vis att den vidrörde det ondda, och på så vis skicka det ondda med den döde, Och förunderligt nog, så börja kulorna att försvinna så småningom, och efter en kort tid efter helt borta, och har sedan aldrig haft ont av det, eller återkomet.
Mördare
Då Ebbe Skammelson hade mördat sin otrogna fästmö och hennes moder, så fick han det straffet att han skulle ligga en natt på var och en av de 365 öarna i Bolmen. Han utstod sitt straff, och gick sedan i land vid Verset i Angelstad, och där låg han på ett ränne och hörde en piga sjunga visor om Ebbe Skammelson, medan hon mjölkade. Han gick till Angelstad och höjde sina ögon mot himlen och sa, att nu var hans straff fullkomnat och nu ville han dö i frid. Han lig- ger begraven i Angelstad.
Häxor och trollkarlar
När Hylte skog brann red Simonson runt brandområdet och elden stannade, där han ridit fram. Om man spottade en trollkäring tre gånger i synen och kallade henne trollpacka, så hade hon icke mer någon makt.
Svartkonst
En man i Tormansbygd gick med gårdfarihandel i Norrland, där blev han vän med en lappflicka. Sedan gifte han sig med en flicka i hem- orten. Men lappflickan hämnades så att han blev lam i högra armen.
Läkekonst
Hade en havande kvinna skrämts av ett djur, skulle detta slaktas över barnet, som sedan skulle förtära något av dess blod under ny och nä /nedan/. En kvinna hade sett en hök slå ned och gripa en höna, varvid hon blev stel av skräck. Den gosse som sedan föddes blev lam.
Död och begravning
En bonde i Sporda hade dött, och hans lik lades på ett sofflock, som placerades på logen. När man sedan kom in på logen var liket borta. Men dagen därpå fick man se den döde stå stödd mot sofflocket, som var upprest mot väggen, och han var nersmord med gyttja upptill knäna. Under livstiden hade han utvidgat sina ägor genom att flytta rågången, och under natten hade nu den döde måst gå i kärrmarker och flytta tillbaka råmärkena.
Läkekonst
Skäver kunde botas genom att barnet fick förtära vatten, som först hällts i handen på en död, varefter man med den dödes hand skulle beröra barnet.
Läkekonst
Fallandesjuka bruka de bota förr i tiden på det sätt att kläderna som den sjuke hade haft dom kläderna skule brennas den lilla askan användes som medesin, ett sådant fall intrefade i våra byder för många år tillbaka det hände så att ett ungt par flytade samman mannen han led av fallandesjuka men han talade inte om för sin unga fru att han hade en så farlig sjukdom, alt var bra tils de hade varit tillsamans ujefär ett år då blev han sjuk, hans unga fru hade varit i gronäs i sex månader, men den unga frun hon blev väldigt rädd när hon såg sin mann materas av den farliga sjukdomen, men då talade han om för sin fru att han har falet / tre gånger förut på de två senaste åren, men det var nog, men hans unga fru föde en liten gosse och han var kry tils han var 6 år, då fick han som sin far falande- sjuka, men hans mamma blev lärd att taga vara på kläderna som fadren hade på sig när han fall, den askan skule gossen ha utav; han skulle ha aska tre gånger om dagen, en liten tesked varje gång, och på det sättet skulle gosen tre gånger ha av askan. men gossen blev kry efter det han har aldrig ont av falandesjuka mer.