Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Vid Krontorp i Visnum restes majstång var midsommar. En stor stång kläddes med löv ända opp, så var det en tvärarm opptill, o på denna hängde kransar.
Naturföremål
I Åsenhöga finns en hälsokälla i Smedjebo. Där offrade de först pengar, och sedan drack de. Det dög inte att ta några pengar där. Det var vissa kvällar det skulle vara förmånligast att dricka där: julafton, pingstafton och midsommar afton.
Naturföremål
I Åsenhöga finns en hälsokälla i Smedjebo. Där offrade de först pengar, och sedan drack de. Det dög inte att ta några pengar där. Det var vissa kvällar det skulle vara förmånligast att dricka där: julafton, pingstafton och midsommar afton.
"Att gå upp på gårdens högsta punkt och hurra samt avlossa ett par bösseskott var också brukligt"
I en uppteckning från Forserums socken i Småland berättar C J Abrahamsson (född 1851) om arbete och seder runt skörden. Han berättar även om midsommarens järnnätter. Uppteckningen är gjord av Eva Danielsson år 1934 och hör till frågelistan Skörden.
Offerkälla vid offerställe
Det sägs att prosten Arendt Grape 1759 upptäckte en järnhaltig hälsokälla på en knapp km avstånd från Södra Vi kyrka. Men källan var nog känd förut av bygdens folk. Prostens upptäckt betydde emellertid, att källan blev mera känd utomkring. Det blev stor tillströmning av brunns-gäster, och brunnen var livligt besökt långt fram i tiden. Största antalet gäster hade den 1917 eller 1918, då antalet steg till mellan 600 och 700. När en "giktbruten" kom till Södra Vi hälsobrunn, kunde han på goda skäl hoppas på bättring. Vid brunnen fanns en väldig samling kryckor, käppar och rullstolar, som naturligtvis med stolthet visades för badgästerna. T.o.m. fullständiga invalider har efter lämplig behandling blivit så återställda, att de har kunnat lämna sina kryckor och käppar till samlingarna. Södra Vi hade liksom Medevi sin grötlunk. Klockan sex på morgonen gick en trumslagare runt samhället och slog revelj. När gästerna hade hunnit få kläderna på sig, bar det iväg i samlad trupp med trumslagaren i spetsen upp till Lunds kulle strax norr om kyrkan. Efter supen gjordes samma tur igen. Det var den egentliga grötlunken, och på den brukade t.o.m. invalider i rullstol följa med. Vid midsommar reser vi majstång nu liksom förr. I gamla tider lövades källan vid midsommar, och jag tror, att den seden ännu förekommer.
Midsommar
Midsommardagen fick vi aldrig plocka en blomma eller ta ett grässtrå på marken eller ett löv på ett träd, det var mor så noga med, och jag plockar aldrig något på midsommardagen än i dag. Men midsommarafton plockade mor alltid en stor midsommar- kvast av alla sorters blommor och en kvist av varje sorts träd, både löv- träd och barrträd. Den fick hänga på en vägg, tills den var riktigt ge- nomtorr, då la hon i den i ett papper. När kreatur blev sjuka, gno- dde hon sönder lite av midsommarkvasten och gav dem. Midsommardaggens kraft obekant.
"Rågen bör ha gått i ax vid Urbanusdagen"
I en uppteckning från Tavelsås i Småland berättar Anna Hult (född 1883) om märkesdagar och händelser under jordbruksåret. Uppteckningen gjordes år 1942.
"Rågen bör ha gått i ax vid Urbanusdagen"
I en uppteckning från Tävelsås socken i Småland berättar Anna Hult (född 1883) om Uppteckningen är gjord år 1942 och hör till frågelistan Jordens fruktbarhet – växttiden.
"Kryper humlan på marken om våren, blir dålig gröda"
I en uppteckning från 1933 berättar August Strömberg (född 1860) i Jät, Småland, om folktro och föreställningar runt vårbruket. Uppteckningen hör till frågelistan Åkerns beredning.
"Han satt då gränsle på det stora kvarnhjulet med en röd luva på huvudet"
I en uppteckning från Forserums socken i Småland berättar C J Abrahamsson (född 1851) om folktro och seder runt malning och tröskning. Uppteckningen gjordes av Eva Danielsson år 1934 och hör till frågelistan Höstarbete – tröskning och malning.
"På våren uppstår ett slags kärleksförhållande mellan solstrålarna och jorden"
I en uppteckning från Jät i Småland berättar August Strömberg om åkerns beredning. Uppteckningen gjordes år 1934.
"Han satt då gränsle på det stora kvarnhjulet med en röd luva på huvudet"
I en uppteckning från Forserum i Småland berättar CJ Abrahamsson (född 1851) från Forserum i Småland om tröskning och malning. Uppteckningen gjordes år 1934 av Eva Danielsson.
"Vasslan kokas under tolv timmar och längre"
Ien uppteckning från Hälleberga i Småland berättar Lars Danius om kalvdans. Uppteckningen gjordes år 1931.