Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomten, skratten får traktering.
Tomten är emellanåt beskedlig, emellanåt ovänlig mot sitt folk, beroende på huru de bemöta honom. På somliga ställen giva de mat åt tomten, och t. o. m. har det hänt, att man spillt ut brännvin åt honom i stuguknuten. Den tacksamme tomten ryktar t. ex. som väntjänst hästarna, då drängarna äro försumliga. Sedan då dessa slarvar infinna sig . i stallet, ger tomten dem först ett gott kok stryk och kastar sedan ut dem. Även om man svär, så att tomten hör det, ute i rian, stallet eller något sådant ställe, händer det lätt, att man blir utkastad. Om man önskar bli väckt en viss timme, så väcker tomten upp, och även då fara hotar, väcker han folket. För att göra tomten sig bevågen har man alltid, då man flyttar, med sig till det nya stället salt och bröd åt tomten, och då man stöper, skall tomten ha första stöpet.
Tomten
Man satte ut mat till tomten varje dag. Man brukade alltid ha gröt till kvällsmat och varje kväll skulle tomten ha gröt på en särskild trätallrik och denna skulle sättas uppe på loftet över bakugnen. Istället skaffade tomten till huset när det behövdes något till folk eller kreatur och detta tog han från andra. När det slaktades till jul, skulle det göras en bit särskild korv till tomten som kallades tomtens korv. Denna skulle tomten ha julafton.
Johan Andersson
Vatten. Mosse. Torv. Jordens ålder. Religion. Religion. Exotiska seder. Ryska hamnar. Laglöshet. Tjänster. Tröskning. Tjänster. Skörd. Ta upp säd. Ryssland. Utländska arbetare. Personalia. Skolgång. Tjänster. Ta upp säd. Slå med lie. Betor. Hästar. Nya tjänster. Hästar. Platsbyte. Exercera. Skördearbete. Körslor. Kungshult. Gifte. Nya tjänster. Får. Eldsvåda. Starke Tuve. Starke Tuve. Pilshult. Flyttvagn. Dottern i Stockholm. Diet. Barnen. Sprit. Pilsner. Kaffe. Sprit. Kalas. Kläder. Tofflor. Slutord.
Hustomten (Goenisse)
När man bakade skulle alltid tomten ha nybakat bröd. Men pigan glömde eller brydde sig alls inte om det. Hon åt själv av det nybakade brödet på kvällen. Sen gick hon till sängs. Goenisse på gården var mycket förargad. Han smög sig in i rummet där flickan låg. Lade henne på grisslan över den öppna brunnen och sjöng för henne. "En stacked å en lång. En buged å en svång." Den stackeda var han själv, ty han var i storlek som ett fem års barn. Svång var han också, för han hade ju intet bröd fått. Men flickan hade ju försett sig. Därför var hon buged. Och så var hon ju storväxt i förhållande till den lille Goenisse. Meningen var att flickan skulle vakna och vid en oförsiktig rörelse falla i brunnen. Men flickan sov. Till sist bar tomten in henne igen. Om morgonen sa drängarna: "Vet du var du har legat i natt." Det visste hon inte. Så berättade de det för henne. Det framgår av denna saga, att Goenisse inte var så god utan ganska ondsint och elak om han blev missnöjd. Och det märks ju också, att drängarna troligen också voro elaka och diktade upp hela historien.
Hustomten (Goenisse)
När man bakade skulle alltid tomten ha ny- bakat bröd. Men pigan glömde eller brydde sig alls inte om det. Hon åt själv av det nybakade brödet på kvällen. Sen gick hon till sängs. Goenisse på går- den var mycket förargad. Han smög sig in i rummet där flickan låg. Lade henne på grisslan över den öpp- na brunnen och sjöng för henne. ”En stacked å en lång. En buged å en svång.” Den stackeda var han själv, ty han var i storlek som ett fem års barn. Svång var han också, för han hade ju intet bröd fått. Med flickan hade / ju försett sig. Därför var hon buged. Och så var hon ju storväxt i förhållande till den lille Goenisse. Meningen var att flickan skulle vakna och vid en oförsiktig rörelse falla i brunnen. Men flickan sov. Till sist bar tomten in henne igen. Om morgonen sa drängarna: ”Vet du var du har legat i natt?” Det visste hon inte. Så berättade de det för henne. – Det framgår av denna saga, att Goenisse inte var så god utan ganska ondsint och elak om han blev missnöjd. Och det märks ju också, att dräng- arna troligen också voro elaka och diktade opp hela historien
Tomtar
På den tiden jag innehade ryktarebefattnin.gen på Nordanå fick jag alltid beröm såväl av husbonden, som ock av andra för det jag höll kreaturen så blanka. Men sanningen att säga, var icke detta min förtjänst, utan det var en liten rödluvad tomte, som varje morgon innan solen gick upp och innan mjölkerskorna kommo i lagården, hjälpte mig med detta. Varje natt rullade han också ned hö från stänget och jag behövde aldrig syssla med sådant. Men så lät jag honom också varje julafton smaka både fisken och gröten, varöver han var mycket förtjust och storbelåten.
Tomtar
Det fanns i min barndom en gård i Oppmanna, där man trodde att tomtar eller annan dålighet drogo välstånd. Man sade de hade med Goe-Nisse att skaffa och att de mött hela lass med säd nattetid som kördes dit och lastades av. Naturligtvis togs denna från annat folk i trakten. Jag låg där en natt, och hörde själv hur det skrapade och dunkade på det ovanför mitt rum belägna magasinet. Det föreföll mig som om man där tömt stora säckar. Men ingen syntes. På morgonen talade jag om detta för drängarna och de sade att det skulle jag icke fästa mig vid, emedan sådant i den garden var vanligt.
Tomtar
Goenisse, somliga hade honom på vinden, andra på logen. De fick honom på så sätt, att de klagade och sa' att de inte kun- de reda sej, då kom en liten rödhuvad gubbe till dem och sa', att om de ville ge honom det eller det, skulle han komma till dem och hjälpa dem. Men det var ju detsamma som att sälja sej till Skam. Han skulle ha gröt och mjölk varje kväll. Det var på ett stäl- le, det hade kommit nytt folk. De ville inte ha med Skam att göra. Där fanns en goenisse, men de gav honom ingen mat. Då drog han ifrån dem i stället och allting gick galet för dem. Bon- den sökte för det; han skickade sin fru till en klok. Den kloke sa: "När ni börjat på en stack och inte fått den full, så blir det borte om natten allt utom själva stälen, den har han inte makt att ta. Nu när ni kört in, skall ni inte köra se'n solen / är nedgången och inte öppna någon dörr utifrån in till gården och hålla varje glugg stängd, så kan ni sätta er i fönstren och titta i solnedgången." De gjorde så, och det kom en liten rödhuvad pojke och for upp i stacken på gården och rev ner allt, men inget blev borta. Det var siste gången de såg honom. Se'n fick de behålla vad de hade. De kallade honom ondnisse, om han drog ifrån dem, annars goenisse, om han drog till dem. Det var två karlar, som tröskade åt en bonde; de fick ald- rig tomt. De blev överens om att lägga sej på lon och se, vad som förorsakade det. Det kom en rödhuvad pojk med en börda säd och slängde. - De skulle sätta mjölk och gröt i en skål åt tomten var kväll. Gubbarna åt upp maten och gjorde vått och torrt i skålen i stället. Nissen sa', att han hade gått sju mil och burit sju travar råg, men det var inte annat än lort i hans skål. Se'n var de av med nis- se'n. På gårdarna hade de alltid ett hål i ena hörnet på por- ten för hunden. Där brukade nissen krypa igenom.
Intervju med Nils Mårtensson (f. 1885)
Intervju med Nils Mårtensson, född år 1885 i Svensköps socken, Frosta härad, Skåne. Inspelningen genomfördes 1964 av Sten-Bertil Vide.
Anders Olsson, Elna Olsson och Herta Andersson
Lön. Kost. Fiske. Fiskuppköpare. Fiske. (Hostattack.) (Hostattack.) (Hostattack.) Prat. Gruvarbete. Fiskakupa. Fiske. En ekorre. Om Sven Eppler. Stataretjänst. Fester. Starke Tuve. Gamla hus. Taktäckning. Mal. (Hustrun deltager.) Kulla Gunnarstorp. Starke Tuve. Hösta. Trave. (Svärdottern deltager.) Tröska. Lyse på logen. Bära agnar. Tröska. Bordsskick. Lyse. Köld och värme. Köld. Omoderna arbetsredskap. Sådd. Såkorg. Mjölk. (Hustrun och svärdottern medverkar)
Tomtar
Gonisse var själve den onde. Där de hyllade den riktigt, satte ut mat till honom var kväll, bar han dit allt möjligt gott om nätterna. På ett ställe hade de skickat pigan till fähuset med en fårastek och hon tyckte det var för fint åt gonisse och därför åt hon upp den bäste biten själv. Gonisse tog tag i henne och dansade med henne. Folket saknade henne och bonden gick åt fähuset. "Hon åt upp min fårastek", sa gonisse. Men då måste han allt släppa pigan.
Tomtar
Det var två töser, som var sömmerskor och satt och sydde en kväll och hade väldigt brått. Så sa den ena, att det one gott de fick goenisse till hjälps. Då bultade det på fönstret, men när de frågade, vem det var, så svarade ingen. Men det bultade igen, och så frågade, om det var pågan som ville något. "Hjälpa sig", sa det utanför, och då förstod de, att det var goenisse. Då släckte de och lade sig.