Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk. Festeldar
Påskveckans dagar benämndes: svarte månd., vite tisd. dömle onsd. skär torsd. lång fred. påske lörd. Om påsk och Valborg tändes eldar ute.
Påskeld
Det var en gång det var påskeld på Gässkull (###). Bland de andra där vid elden var det en, som hette Martin i Vik. Bäst man stod där fick Martin se en gubbe, som såg ut att vara av lera och hade röda ben och en röd mössa på huvudet, komma gående emot honom. Då sade han: "Sicken'en tusan där kommer!" Sedan blev han sjuk hela den påsken och varenda påsk en lång tid efteråt.
Häxor och trollkarlar
Käringer for om påska till Blåkulla. Var det ligger vet då ingen. Sa’: Sopa, raka, smörjehorn, det skall hon ha te resedon. Res fort, res fort, min lilla vän, men stanna inte i skorstenen.
Julseder
Vår Frälsare låg på strå och halm, så skulle di nog ha halm den tia me. De är la ej så länge sen di tog bort de. Di hade vissa ting som te bränna ljus hela natta. Di bakte som di skulle tya till framåt påsk.
Vårarbete.
De gömde en kaka från jul till påsk, men inte till den dag vårarbetet började. Lin såddes Erik - det var själva linda´n - och Rebecka. Glömde de så på en fläck, sa de: "Du har lämnat en grav" - någon i huset skulle dö på året. Säden sådde de flesta med en hand. De hade en såkupa av halm med en båge vid var sida och ett tåg om nacken.
Umgängesformer
Intill kyrkemuren hade ungdomen sin danseplats förr - den platsen kallades "Korsgadera". Jag var där när jag var barn och lekte. Höstaroa ställde ungdomen till med på hösten, när allting var inbärgat. De var ofta på detta stället (Fridhem i Nisaredamm). De lade ihop pengar till kaffe, kakor och brännvin. Majstång hade de en i var by, när jag var ung. Eldar - det var aldrig annat än om påsk.
Påsk
I påskveckan skulle de inte spinna, inget fick gå runt då. Dagarna i påskveckan voro: dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag, påske lördag. De räknade, att dymmelveckan började på onsdag kl. 12. De sat- te också liar i sästabben, det skulle vara ett skydd mot trollen. Påskdagens morgon dansade solen i gläd- je över att Frälsaren stått upp.
Vårarbete
Blev en fläck bar i åkern, när de sådde, det skulle betyda att någon på det stället skulle dö. I Skogbygden har de satt gröna kvistar i åkern när de sådde på våren för att det skulle växa bättre. Julabröd - det var gamla viver att de skulle ha utav julbrödet och äta om påsk, och en del skulle de gömma till den dagen de sådde, för då skulle de smula sönder julbröd och lägga på åkern.
Påskseder
Förr så hade di stora ugnar och baka i. Di hade en stor stake, som det var bundet fururis i, som di körde bort glon med. Den här soban och ragan skulle vändas veckan före påsk el- jest blev det inte tur med nånting. Di var väl rädda att påskkäringarna skulle rida till Blåkulla på dem.
Påsk.
Det var en pojk, som var tio år äldre än jag. Han gick i- kring på alla ställen och sjöng för ägg om påsk. Det var en lång visa, men jag minns bara detta: "Jag önskar att få ett påskägg eller två, se'n är jag väl förnöjd att mina färde gå." Jag minns också, att en gång kom en flicka hit och sjöng för ägg.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Köl måndag, vita tisdag - - - ägga- lorda; då åt de ägg på kvällen. Intet arbets- eller matförbud i den veckan. Om påsk kunde det komma såna, som "sjöng för ägg" med en särskild sång. Det var en ung pojk, som var hemma hos oss. Han hade ett skynke för ansiktet. Påskaraka - det var påskeld då sköt de. Ej tal om långfredagsstryk e. dyl.
Vårarbete
Blev någon fläck bar i åkern, skulle det betyda, att nå- gon på det stället skulle dö. De satte gröna kvistar i åkern innan de sådde för då skulle det växa bättre. Det var gamla viver att de skulle ha utav julabrö´t till påsk ibland, och den da´n, de sådde, skulle de ock ha något julabröd att äta och litet av brödet skulle de läg- ga på åkern.
Påsk
Dämle onsdag blev frälsaren dömd. Dömla gick in kl. tolv den dagen, och då skulle spinn- rocken ut. Dagarna hette svvarte måndag, vite tis- dag, dömle onsdag, skär torsdag, långfredag, pås- ke lördag. Påska ris fick de på morgonen långfre- dag. Påskdagens morgon dansade solen.