Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Lekar.
1. Nu ä dä jul igen, Å nu ä dä jul igen, Å julen räcker te påska. Dä va inte sant, Å dä va inte sant, För där emellan kommer fasta.
Lekar.
1. Nu ä dä jul igen, Å nu ä dä jul igen, Å julen räcker te påska. Dä va inte sant, Å dä va inte sant, För där emellan kommer fasta.
Alma Boman
B348B2: Diverse om barndom och ursprung. Raka hö. Skärshults läge. Lin och väv. Linberedning. Ull och får. Spinna och karda. Linne. Ullgarn. Sticka och binda. Brödbak. Kärna smör. Ysta. En utflykt. Smör- och ostförsäljning. Pölsa och slakt. Bryggning. Slåtter. Handskära. Virka täcke. B349A: Ryamatta till kyrkan. Diverse. Gå till kyrkan. Torv. Diverse. Ärjekrok. Diverse. Ta upp säd. Marknad. Till kvarns. Diverse. Den första bilen/tåget/cykeln. Jul på Berg. Ortnamn. Barnen. Diverse. Tandläkeri. Kloka gubbar. Diverse. Lindebarn. Skolgång. Diverse. En blind visförsäljare. Slåtter.
Knut.
Då kördes julen ut, då tog vi ut halmen. Det kunde vara de som klädde ut sig och kom och körde ut julen som de sa´. Då skulle de ha och dricka förstås.
Knut
Tjuenda Knud Kör jula ud. "Knut kom å soba ut jula". Men det kom andra också. Nästan alltid kom det ett par utklädda ungdomar - vanligen töser i karlkläder - som hade var sin sobel (kvast) och foro vilt galna genom hela stugan. De skulle sopa ut julen eller sopa ut Knut. De sa aldrig någonting. De försökte ställa sig så, att de inte blevo igenkända. Sedan de hade levat rackare en stund sprungo de sin väg. Någon utspökad halmgubbe som skulle föreställa Knut känner jag inte till.
Jul
På kvällen bar di in halmkärvar och satte upp och ner på golvet och fråga om di fick låna hus i fjorton dar. Det var julen som kom. Om det föll många korn av halmkärvarna (de var tröskade) skulle det bli ett bra år. Di hade bonader på väggarna. Far i huset tände julbrasan. "Ri Staffran." Pappa tala sa farligt mycke om det. Di sjöng: Nu är det anndag jul i år då tackom vi så gärna., då lär vi öl och brännvin få allt för vår ljusa stjärna. Di räkna tredjedag och fjärdedag jul, femtedag jul och nyårsafton. Di börja annandan med julkalas och höll på hela julen. Di tura om och bjudde varandra på kalas. / Julen tog slut Knutadan, det var dan efter tretton- dan. Om det kom någon in så skulle den ha "Knutasup".
Annandag jul
De red Staffanske här tredjedag jul. Jag kommer ihåg mycket av deras visa: Nu ä julen kommen fram, nu ä glädje för var man, allt för den ljusa stjärnan. Finns här någon flicka fin, så öppnar hon sitt äpplaskin. Nästa år vi kommer igen, så står det en vagga vid doterens säng.
Knut.
Om Knut sopa´ di ut julen. Utklädda flickor och pojkar gick omkring i byn och hade varsin ruska mä sej. Så sopa di första di kom inom döra och sopa överallt i hela huset. Då sopa´di ut julen. Så fick di traktat, oftast vin.
Julbordet.
Väggen emellan fönstren, som vetter mot gården, kallas mittposten. På mittposten brukade hänga en stor spegel och på golvvet, framför mittposten, stod bordet. Det skulle vara en fyrkantig, hemmagjord ost, med rosor på sidorna, ett smörfat med ett par kilo fint krusat smör, två stora kakor bröd, ställda på kant, mot mittposten, samt en flaska brännvin. Detta skulle stå på bordet hela julen och fick icke röras förrn julen var slut. Kom där någon besökande, under julen, skulle denne bjudas på brännvin och en skiva bart bröd. Till jul skulle var och en av familjen, ha sin vetekaka.
Jättar och troll
I Store klitt bodde det troll, och de umgicks med folket i Hakestad och lånade ut kittlar till dem, då de skulle brygga till jul, men då skulle de alltid ha något i stället, kakor eller blodkorv av julslaktet eller så. Emellertid så åt drängen upp korven en jul, när han skulle lämna tillbaka kitteln, och så gjorde han något annat i stället, och sedan fick de aldrig låna något mera.
Julafton
Julkrona gjorde mor själv till varje jul av halmpipor, som klipptes i lagom längder och genom- drogos med en enda lång tråd. Bonader och handklän, de förra av papper med målade bilder, de senare av väv, skulle upp på väg- garna till varje jul. Vi ha här i vårt hem ännu för- varade både bonader och handklän. En lampa skulle brinna hela julnatten.
Odens jakt
"Joajakta" det var en som sköt jula dag, och sen har han aldrig haft någon ro.
När julen tog slut
Den 13 de jan. skulle julen sopas ut. Ungdomar av båda könen samlades och klädde ut sig: ynglingarna i fruntimmers- kläder och flickorna i karl-kläder. Med "soplar" i händerna kommo de in på ställe efter ställe, gingo fram i stu- gan och började sopningen under gemen- samt uttalande av orden: "Nu är det 20 de dag Knut, nu ska´ jula ut."