Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk. Festeldar
Påskveckans dagar benämndes: svarte månd., vite tisd. dömle onsd. skär torsd. lång fred. påske lörd. Om påsk och Valborg tändes eldar ute.
Påsk.
Vi hade inte mer än fyra eller fem höns hemma. De bodde hela året i stugan under en säng. De fick värpa i sängeföttera. Om påsk fick vi sällan ägg av mor. De fö- rekom, att vi bara fick gå och få ägg hos bönderna. Vi gick som vanligt - vi var inte utklädda - två pojkar eller en pojk och en tös med en liten korg. Jag kunde inte sjunga. På de flesta ställena fick vi ett ägg eller två. Sen åt vi ägg allihop hemma påskafton på kvällen.
Festeldar och nödeldar.
I mina pojkår så gjorde vi upp eldar på ber- gen, när det var påsk. På påskkvällen när det blivit mörkt, så tändes eldarna. Elden kallades för påskefyr. Man tände den för att man skulle göra som de äldre hade gjort långt före vår tid. Vi sam- lade allt vi kunde få fatt i av bränsle och drog ihop till en hög. Gamle tomma tjärtunnor sökte vi efter, för det var ett bra bränsle. När elden brann så lade vi på undan för undan, så länge vi ha- de något bränsle kvar. Så skämtade vi att påsk- käringarna nog skulle få det varmt, om de kom i närheten.
Vårhalvåret
Erik och Rebecka var hörfrösdagarna. "Korsmässedag ska bönan ha tre blad." De menade bondbönan. Jag minns de sa: "Urbanus han skall väderet sända, Sancta Serafia är dess ända." "Gregori´ tid är dag och natt lika vid, " sa mina föräldrar. Har aldrig hört uttrycket "bära ljus i säng." Ingen bestämd första vallgångsdag. Men de sa att gållko och gåll- so skulle kunna föda sig ute efter Beda. 1 maj ville de dricka litet grand. Vi skremla´ ihop till brännvin, för vi skulle dricka märg i bena. Ingen äggätning ! Nej, det var vid påsk.
påsk
Påskdagen om morgonen dansar solen, det skulle alla upp och se förr. Ungdomen skulle förr samlas på Brattås påskdagen för att se Kattegatt. Det skulle de ha nytta av hela året. Dagarna före påsk har var och en i huset sin "äggada". Man börjar med den äldstes så att den yngstes slutar påskafton. Man ska´ ha väl reda på hur många ägg man får (det värpes) på sin "äggada". Påskveckans dagar heta svarta måndag vita tisdag, dämmle onsdag, skär torsdag, lång fredag och äggalördag. Påskafton hade de förr påskavaga (påskvaka) på nästan varenda kulle. De har allt fortfarande men inte så många.
Påsk
Svarta måndag, vita tisdag, dömle onsdasg, skär torsdag, långa-fredda´, påsk-afta. En gammal gumma här i Kärra körde alltid sina döttrar till att skura hela huset långfredagen. Det var en ryggåsstuga - de fick skura både tak och väggar. Det var för att de skulle lida. Den gum- man blev myckeet förtalt för detta. Hon var född i Mark. Här har de alltid varit noga med att helga vilodagen. Långfredagsris har de nyttjat här; det var om någon låg för länge. Inget förbud mot mjölk och mjölkmat långfredagen. Inget rockahjul fick gå omkring efter klockan 12 dymmelonsdag. De hade huggit all veden före påsk.
Vårhalvåret
Gållko och gållso släpptes tidigt på föråret - de blev körda på skogen och fick äta ljung. Regn Bönesöndag, var bra, då blev det ett gott grödår. Sånt vär vi ham om påsk, fåm vi om pingst. Så många solskensdagar i advent, så många yredagar i fastan. Efter Peter Katt skulle det tära på isen så mycket under som på. "Aprilesnö ä så gott som fåragö där en kör över mä henne" (De menade, att det var ingen sanning.) Första sommardagen var juladen - den har längt sej ett tockafjäl. Första vinterdagen är midsommardagen - då börja dagarna bli kortare. Vallfroedag - i Mark säger de Vaffledag. "Mars med sitt skägg lockar barnen till vägg, april med sitt skinn kör dem in."
Påsk
Dymmelveckan: svarte måndan, vite tisdan, dymle onsdag, - , - , påska afta: i den veckan fick de inte göra vad som helst, för då kom dymlingen åt dem. De fick inte såga eller hugga ved, för trampade kreaturen på tvetarna, så blev de halta. Inte äta mjölk långfredagen, den skulle värka ut. De risade varandra långfredagen; det kallade långfredags- ris. Tigga ägg, det var annandagen. Flere pojkar var i följe. De hade en korg, som var klädd med granna band och röda blommor, och så var det en liten höna av papper bunden vid. Jag var med ett par gånger. Vi hölls på ett ställe tred- je da'n på kvällen och åt ägg och söp, och då hade vi bjudit töser till oss.
Veckodagarna.
De ville inte flytta lördagar och måndagar: "Lördaflötte å måndaflötte, dä ä stackete å stötte" , sa de. Det har jag förfaret. Annandag påsk ett år reste jag till min dotter i Möln- dal och tänkte bli där över sommaren; det var en måndag. Men tre veckor därefter fick jag bud efter mej och fick resa hem igen. Man skulle inte klippa naglar på söndan; jag har alltid varit rädder för det. Och "söndagsklippt hår och kvällsklippta naglar, det ruttnar aldrig i kyrkogård", sa de. Men det kom ald- rig dit; det blev uppbränt. Flytta på torsdag vill ingen heller; det är en olycksdag. Fredag och tidag är de säkraste flyttedagarna. På fredag brukar de ba- ka.
Påsk
Äggtiggare gick om påsk. Jag var aldrig med om det, men jag såg sådana många gånger. De kom två eller flera i säll- skap. Det var bara fattiga barnungar, som tiggde ägg. De var ut- klädda och sotade i ansiktet, så att de inte var igenkänliga. Jag minns inte, om de sjöng något. Korgen, som de samlade äggen i, var av spån, målad i olika färger utvändigt. De använde äg- gen hemma i husen. Fick de så pass många, att det var ägg över, sålde de dem. Skärtorsdag skulle man inte ha framme några sorts hör- garn eller spinnrocken. Man skulle gömma garnet, så att påskakäringarna inte skulle ta det. - Vet inte att folk bru- kat måla kors på dörrar.
Påsk
Dymmelveckans dagar: svarte måndag, vita tisdag, dömle ons- dag, skär- torsdag, långa fredag, ägga lördag. De åt ägg på lördagskvällen. Onsdag middag skulle alla spinnrockar ut klockan 12 på dagen. Intet förbud för att hugga ved på dymmelonsdag, ej heller nå- got förbud mot mat och dryck långfredagen. Påskkäringarna for på onsdagen och kom igen på lörda- gen. Därför tände folk påskeldar och sköt påskaftons kväll. Om påsk skulle man aldrig slå äggavattnet vid väggarna utan bära det långt bort, för så nära husen man slog ägga- vattnet, så nära husen skulle ormarna komma nästa sommar.
Påsk.
De hade namn på darna i påskaveckan: svarta-måndag, vita- tisdag, dymle-onsdag, skär-torsdag, långa-fredag, påska-afton. Påskakäringarne var ute och red på sin sopa och raka på påska- afton. De brukte klippa ut en raka av papper och hänga på ryggen på en del, de ville göra spektakel med. Påskadagen på morgonen skulle solen dansa. Det minns jag min mor var uppe och väckte oss och vi skulle titta på. Och vi såg ju solen, men inte dansa' den. Men det kan ju bli sådana där dallringar i luften, och då su det ut som den dansa'. Det var väl beteckningen på Kristi uppståndelse. Annandag påsk gick de omkring och köpte ägg och åt. Ja, det var inte annat än pojkar förstås. De köpte sej ett tjog ägg och fick kokt dem också, och så satt de på stället och åt dem.
Påsk
De åt ägg både påskafton på kvällen och påskdagen på morron. Drängarna fick tre, fyra ägg vardera då, eljest var det sällsynt att det vankades ägg. Bönderna åt inte ägg; de bytte till sig andra varor mot ägg i handelsboden i Gödestad. Skollärarn skulle alltid ha ägg om påsk. De fattige, som inte hade ägg, köpte ägg till skollärarn för att få vara med och få kaffe oh kakor. Hade de inga ägg med sig, fick de ing- en fägnad. De fick komma in i hans rum och dricka kaffet. - Jag tror det var en rättighet skollärarn hade, att få påskägg. Nej, konfirmanderna har inte brukat ge prästen ägg.