Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskhäxeri
Påsk betyder häxeri och i handen håller vi
Påskeldar
En tjärtunna sattes upp på stakar på en höjd om påsk. En backe i Pers- torp, som vi kallade Höjen, var högast, och där hade vi påskeldar. En del flickor drogo på sig nattlinne och färgade sig De sprungo omkring bland pojkarna vid påskelden och skulle föreställa påskkäring- ar. Hela byns ungdom samlades vid påskablosset. Ungefär 8-10 liter foto- gen hade hällts i tjärtunnan.
Påsk
Min mammas morbror hörde det surra i luften precis som en kråka. Han sköt på det och fick då se, att det var påskäringen som på väg till Blåkulla. Man sköt mycket om påskarna förr för påskkäringarnas skull. De tålde inte krutlukten. Men 1890 slutade det upp. Påskeldar hade man för ro skull, för att de båda- de vår. Samma summa, som var påskkäring, kunde göra mjölkharar också. Hon gjorde den av två pinnar och åtta solv.
Odens jakt
Hoajakta hör jag vart år mellan påsk och pingst. Det är nog fåglar, men de synes aldrig. De flyger åt vilket väderstreck som helst. De säger att det skulle vara en jägare, som hade jagat en juladag eller bönedag, och han blev upptagen i luften med sina hundar. Han skulle jaga så till domedag. Nej, jag vet inte vad det är han jagar. Det går så rysligt fort, och det är två ljud, som om det vore två hundar och en skällar fint och den andre mera grovt.
Påsk
Barn på 10-12 år gick och tiggde ägg dagarna före påsk. De kallades äggatiggare. Oftast kom två i sällskap. De hade en korg som vanligt rätt och slätt. De var inte utklädda och de sjöng inget. De begärde påskägg. Det var fattigt folks barn, som gick. Ibland fick de var sitt ägg, ibland två. De fick ihop en bra slunk ägg.
Vårarbete
När alelövet var som foglatungor skulle de så kornet, sa alltid min far. För havren var det inga bestämda dar. ### såddes på Rebecka, Karolina och Erik. De gömde bröd från jul till påsk - då skulle både folket och dragarna äta av det. De fick inte skraba gödselstan, inte ta det sista, då misslycka- des det med skörden. Glömt så på en fläck - någon skulle dö. Såaskäppa av halm hade de och sådde med båda händerna. Påsen med säd skulle stå på åkern.
Påsk.
Åt Skoga till var ett folk som inte vågade slå ut vattnet, som de kokt ägg i om påsk, nära invid husen utan bar bort det långt in i skogen. Svarte måndag, vite tisdag, dymle onsdag, skär torsdag, långe fredag, ägga-lördag. De åt ägg på lördan. Intet förbud mot att förtära mjölk eller mjölkmat långfredagen. Påskakäringarna red till Blåkulla dymle onsdag. Dömlingen kom i ve´n dymle onsdag.
Gamla märkesdagar.
Om det regnar på sjusovare (27 juli), blir det regn i sju veckor. Om det regnar på Gallus (16 okt) kan man så på både klippor och hallar nästa år. Om Anders braskar, så slaskar julen. Så många solskensdagar det är i advent, så många yrdagar blir det i februari. Så mycket rim det är före jul, så mycket regn blir det före midsommar nästa år. Jula sommar är påska vinter. När det gamla, och nya året inte frysa ihop, blir det ingen vinter.
Påsk
I påskaveckan var det svarta måndag, vita tisdag, dymmele onsdag, skärtorsdag, långa fredag och påskalördag. På fastlags- söndag fick en fastlagsbullar med varm mjölk. På hela fastan skulle de inte äta kött och fläsk utan bara fisk och sill och gröt. Vid påsk skulle de äta många ägg, för de var utsvultna efter fastan. De färgade ofta påskeäggen. – Skärtorsdag var far- lig, för då reste de till Blåkulla, likaså påskafton, då de kom igen. Därför tände de eldar och sköt på påskafton.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Svarter måndag, vita tisdag, dymle ons- dag, aske torsdag, långe fredda, påska lördaag. Den som låg långt långfredags morgon skulle piskas med ett ris, inte de andra. Intet förbud mot mjölk och mjölkmat långfredagen. Äggatiggare kom påskafton två och två. De hade klätt sig i en vit skorta med ett bälte om livet och hade flor för an- siktet. De sjöng att "hönsa skulle värpa bra och tuppen li- kaså".
Vaggvisor och barnvisor
Ro, ro, te fiskeskär, många fiskar får vi där, braxarna stora, laxarna goda, hugg dem i stycken å stoppa´m i säcken å göm dem te jul å te påska ! Mormor sjöng: Skatan satt på taket, tala vid sina systrar; "Var ska vi te vintern bo vi fryser om våra fötter ?" - " Jo, vi ska resa te Dannemark å köpa skor för en halver mark, / och tre tunnor pepparkorn, och något te lelle bror. "
Häxor
En käring var förfärligt snål och elak, och ju närmare påsk det led, ju jädrigare blev hon. Då fick drängen för sig, att hon var påskakäring. På skärtorsdags kväll gömde han sig i köket, och då samlades där en massa käringar. Käringen på stället tog fram ett horn och befallde alla de andra, att de skulle smörja gressla och ugnsraka. Drängen nappade till sej en kvast och fick den smörjad. Vips bar det ut med hela sällskapet och drängen med genom skorstenen. Så kom de till en stor skog. Då sa gårdbokäringen: "Opp och över alla skog-toppar!" Men drängen tog fel och sa: "Opp och igenom alla skogtoppar", och så for han opp och ner mellan träden och rev alldeles sönder sig. Han kom i alla fall med till Blåkulla och där satt själve Gamlefar med en bockfot och en hästfot, och då sa granngumman till drängen, att nu blir det middag, men han fick ingenting säga, för dskoå fick han stanna där ett år. Så dukades en delikat middag av ormar, ödlor och grodor. "Nå, vad tycker Ni om maten?" frågade direktörn. "Salt", sa drängen, och så fick han bli där till nästa påsk. "Det var fia gott", sa husmor hans, "du skulle inte vart förveten', och så fick hon också bli där. Men den som blev glad, det var gubben hennes.
påsk
Dagarna i dömmelveckan hette; svarta måndag, vita tisdag, ask onsdag, skär torsdag, långa fredag, påsk lördag och sabbats söndag. Påskafton kommo alltid påsk- tiggare. Det var ungdomen, som klätt ut sig så vackert, mest till fruntimmer, men man fick aldrig reda på, vad det var för några, det var de så rädda för. På långfredag kom alltid Johannas moster och gav oss långfredags- ris, om vi inte var uppkomna. Det var alltid så många vackra påskeldar förr, runt omkring här på bergen. Det är ju ännu de som ha påskeldar, men det är inte så vanligt nu.