Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Nu så kommer julen
Nu så kommer julen nu är julen här
Annandag jul
Annandagen skulle man ut och rida omkring och vattna hästarna. Om man skulle få bra tur på året, bra hästar, skulle man rida dem till nordrinnande vatten, det skulle vara bra. Det skulle vara annandagen på morgonen - Men rida Staffansritt, det har inte varit bruk- ligt här i orten. Häromkring var den seden att annandagen på morgonen, klockan 1 och 2 på natten, gick ungdomen omkring och "###" (måka) Lagården blev stängd för att de inte skulle komma in, men de smög sej in ändå. Ont gjorde de inte utan att de var rasande på någon; då hov de in gödseln istäl- let för ut. - På dagen kom de och skulle ha "###" - kaffe och en gök. Om de kunde lura på dem och få tag i dem när de var där och "måka", skulle de ha det då; men det passa de sej för. Men men på dagen kom de och sa ifrån.
Jul (spöksägen)
Julafton gick de runt huset och såg, vad som skulle hände under året. Det var ett fruntimmer, som kom allde- les för tidigt till julafton. När hon hade satt sig på sin vanlig plats, så fick hon se, att gårdbokvinnan, som hade dött under året, satt bredvid henne, och då förstod hon, att det var något galet. Gårdbokvinnan sa till henne, att hon skulle lämna ett plagg efter sig i dörren, och det gjorde hon, sen på morgonen var det plagget alldeles sönderrivet.
Annandag jul.
Ungdomen gick från det ena stället till det andra körde upp gödsel, d.v.s. di körde ut gödseln från ladugården ut på gödselhögen. Oreda ofta därinne och så var det snopet för husfolket att andra körde ut deras gödsel. Kallades ###? Di red omkring och sjöng, "staffane". Så fick di traktat på alla ställa.
Annandag jul.
Då brukade ungdomen rida omkring utklädda. Det var på annandag otta di "red staffan", som det kalltes Di red in mä hästa där dom bodde, uppför trapper och in i huset. Det blev borttaget snart, för det var synd om hästa, di ble skadade och karer va´ fulla och sjungde. Så fick di mat och brännvin. Annandan dro di kävle (###) så när kvällen kom, var halma som hackelse. Di vira hop en trinne å halm å så sätte sej två karar å hållt i´n å to´ spännetag mä föttera å dro´ å så så´ di vem som var starkast. Di satt på golve´- halma. En annan lek di gjorde, för di hade många lekar to´ en arma över huve´ å så skulle en ann stå på hans hänner å han, den som hållt arma över huve, skulle kasta den andre över sett huve.
Annandag jul
Pojkar var ute och gjorde spektakel, gick och måkade och fodrade i andras lagårdar och bar upp får och grisar på rännet. De skulle ha måkebolle, när de kom hem. De brukade inte vara ut och rida. Nej, de gick inte med stjärnan.
Jul. Knut.
Alla i hemmet skulle bada eller tvätta hela krop- pen och ömsa kläder på julafton före högtidsmåltiden på kvällen. Julbrasan tändes då halmen inbars. Ny halm lades över den andra vid varje ny "afta". Halmen låg till tjugondag Knut. En julkaka skulle gömmas till första vårdagen, då den åts. Den skänkte då styrka och kraft. Dagen efter trettondagen gick man Knut. Då var julbrännvinet slut och då gick man i gårdarna för att få, om där fanns. Var den förste, som kom till gården den dagen, lång så betydde det att "hören" (linet) skulle bli lång. Var det en kortväxt, brukade han trösta dem med orden: "Li- ten, men det är gott "to" i mig. Linet kort men dock bra. Ett fruntimmers ankomst bådade ej gott för skörden.
Annandag jul.
"Måkevisan" känner vi till ännu här. Den sjöngs i denna socknen så: Nu har vi mögat å nu ha vi gett, Å nu ha vi strött, Inte en brännvinstår ha vi sett.
Annandag jul.
Den gamla oseden, att manlig ungdom drev omkring i små flockar på annandagens morgon och "måkade" i and- ras lagårdar och gjorde allt möjligt ofog, har även förekom- mit här. Om de någon gång gjorde ett ordentligt arbe- te, så skulle de bjudas in och ha sig ett ordentligt rus också.
Annandag jul
Bland de mångahanda spektakel, som pojkarna bru- kade hitta på, då de på annandagens morgon gingo om- kring och måkade i andras lagårdar minns jag sär- skilt, att de selade en halmkärve, som om den varit en häst.
Jul och påskseder
I berätt. ungdom gick stjerngossa i socknen. Rote soldater och sotare skulle ha julkost bå- da två. Soldaten gick i roten, men sotaren gick i hela socknen. De skulle ha en kaka bröd och ett stycke fläsk ell. korv, även fägnad som blev så riklig ibland, att julkostemottagaren, måste köras hem fram på dagen. Dessa kakor tävla morerna om att göra så stora och bra som möjligt. Om påsk gick ungdomen även gårdgång. De hade då vita skjorter utanpå kläderna liksom stjerngossar. Stora korger medfördes i dessa lades de ägg som ficks i gårdarna. Dessa ägg såldes, se- dan det egna behovet till godosetts. Här och var vanka- des förtäring. Der man fått ägg sjöng man visor. Här en! Jag ser här kommer det friare hit, Och innan nästa år igen, står vaggan fram vid unga mors säng o.s.v.
Annandag jul
Vi fick ingen kvällsmat juldagen, för vi skulle upp ti- digt annandagens morgon och måka. Vi la oss vid 4-tiden på eftermiddagen och stod upp klockan 5 på morron. Då skulle det kunna hända, att andra varit i lagårn före oss och måkat och fodrat kreaturen. - Det gick pojkar omkring på natten och måkade i andras fähus, och se´n kom de fram till huset och sjöng: "Nu har vi måkat, nu har vi gett, men inget brännevin har vi sett." Då skulle de ha måke- bollen. - Far skulle alltid ha måkebollen, när han hade må- kat färdigt på annandagen: Det var brännvin och kaffe och dopp och annat gott. Jag minns en gift karl som red efter vägen på en halm- kärve en annandags morgon. Har ej sett staffansryttare.
Annandag jul.
Min bror var med och red Staffan. Jag klippte blom- mor, de satte rundan omkring på hästarna. De red från herrgårn (Björkholmen) till Veddige kyrka. De sjöng: "Staffan var en stalledräng, vi tackom er så gärna." Så skulle de ha något för sin ljusa stjärma. De sjöng: Tack å tack dä ska ni ha, för att ni oss har fägnat, en rolig natt dä ska ni ha, en vacker fästeman ska du ha å ligga ijämte i sänga. Vi önskar eder gamman, att ni må hyfsa pannan. När de gick hade de en brännvinsfjäling. Han skulle ha en sup och karlarna var sin. Den var inte utklädd. Det var la annandan !?