KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Alla teman · Dalsland
Landskap
Visar 12 av 4778 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Prästhistoria

En präst träffa en bonde som han kände och som inte brukade leva efter skriften precis. Inte gick han i kyrkan heller. De samtalade mä varandra och prästen ville förstås försöka få bonden in på bättre vägar än syndens. Bonden fråga till slut prästen om han som var så lärd kunde säga vad golvet i helvetet var gjort av. Det visste emellertid inte prästen. Jo, tyckte bonden, det är uppbyggt av prästeskallar. Prästen gick.

Umgängesformer (husförhör)

Ja var på ett husför i Bön (gård i Eds sn) en gång då ja var ung. Då skulle vi fram å läsa för prästen allihop. Allti var det de ogifta som skulle läsa först. Prästerna tog dem familje- vis. Det fanns några barn från ett ställe som inte kunde läsa alls. Prästen fråga då fadern om han inte lärde barna sine å läsa. Ja, dä gör ja allt, sa' gubben. Du får komma fram å läsa själv sa' prästen. Gubben gick då fram å läste. Han läste tvärs över hela bladet i bibeln och lade inte märke till att det var två spalter. Prästen sa' då till honom att det inte var rätt å läsa så. Ja se ja läser no efter gammelt vis ja mente gub- ben.

Folkliv

Dä va' en de kalla Smegutt i Hästeberg som allti försökte göra alle människor till lags. På lördagskvällarna gick han bort i byg- den å träffade kamrater och en gång var det bal på ett ställe. Nu var modern läsare (fri- religiös) och hon ville inte att Smegutt skulle gå dit, men fadern tyckte han skulle gå. Sme- gutt gick. På söndagsförmiddagen var läsemöte (predikan) på ett grannställe och då gick Sme- gutt dit. Modern frågade varför han gör på detta sätt. Jo, ja vill göra både far och mor till viljes ja tyckte Smegutt.

Ordstäv, talesätt

han håller mä nypa och släpper mä göpingen. – Härmed menas en som är småsnål men som samtidigt vill skryta över sin godaktighet och ibland kan ge bort riktigt stora gåvor.

Om barn

Skall inte ha' småbarn att skratta för mycket ty då kommer de att stamma när de blir äldre.

Umgängesformer (Begravning)

På de större kalasen och begravningarna skulle de alltid ha' två värdar. En av dem kallades ölvärden. Ja var på en begravning då ja var ong och där var två värdar. Ölvärden hade då två träbollar som han slog ölet uti. Gick sedan bort och bjöd de sörjande först. Sedan gick en bolle åt höger och en åt vänster från man till man. Ölvärden fick då fylla på öl i bollarna så fort det var slut.

Umgängesseder

Då någon fått i uppdrag gå ikring å bjuda till kalas måste han allti resa sej opp då han framförde sitt ärende.

Häxa

Mormor berättade om en käring som var ute och reste "påskkäring". Den här påskkäringen kom in på ett ställe och frågade om den ena kon hade kalvat. En flicka svarade att förhållandet var så. Då tog hon upp ett nystan och nystade så fort hon någonsin orkade. Hon nystade till sig mus- ten ur kon.

Folkliv

Det var en bondson, som hade förälskat sig i en fattig flicka, men hans föräldrar satte sig mot honom. De voro förmög- na och den fattiga flickan var inte i deras tycke. Det var så den tiden att en förmögen bonde sökte efter förmög- na sonhustrur och mågar. Det skulle vara minst lika stor förmögenhet hos den som skulle bli måg eller sonhust- ru. Söner och döttrar skulle i allt rät- ta sig efter föräldrarna. Om sonen bröt mot fadern, så kunde det hända, att fadern gjorde honom arvlös. Åtminsto- ne kom det hotet. Emellertid, modern till den nämnde / bondsonen försökte alla möjliga trollme- del för att avstyra honom från flickan. Hon gav honom supar och smörgåsar som hon hade blandat upp med troll- smörja. Men ingenting hjälpte. Han tog den fattiga flickan till hustru. Och de levde lyckliga i all sin tid. Men hans bröder och systrar, som följt sina föräldrars råd gick det sämre för. De förorade allt det de hade och blev fat- tiga människor.

Tomtar

Vid solens nedgång var det 'kvällsvart'. Man skulle vara riktigt tyst och stilla vid den timmen om man skulle få sova utan buller den natten. Tom- ten ville ha fred då och han kunde även visa sig den timmen. Vid den timmen skulle man också vakta sig för att gå genom grindar eller gå över korsvägar. Det fanns 'spöken' vid den tim- men.

Skogsväsen

Det var på sin tid en gubbe nere i Rådanefors som gick på dagsvirke. Var morgon han gick till sitt arbete så gick "skogråa" före honom i vägen och sjöng. Det var en så- dan vacker sång. Han försökte komma fatt henne, men hon behöll alltid samma avstånd före honom. Han fick aldrig se annat än ryggen på henne. Hon hade hästsvans, som stack fram litet under klänningen. Han brukade vränga en strumpa på morgonen, för att hon inte skulle få makt med honom.

Skogsväsen

För omkr 75 år sedan kom ett par människor gående över en skog. De hade varit till kyrkan. När de kom upp på skogen, stannade den ene av dem och sade: "Du kan gå före en stund, för jag har en här som jag måste tala med." Det blev kväl- len och sent på natten, innan han kom hem. Det sades att han hade varit ihop med "skog- råa".

« Föregående Sida 40 av 399 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR