Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomtar
Tomte, det var allt många som hade förr. De, som hade svartkonstboka, hade tomte. Det var en i skoggårla' i Hålan- da, som hade en tomte. Han drog till honom pengar; nej, inte spannemål. Jag vet inte, om någon hade sett tomten.
Julekväl
Mä julbrasa va dä viktigt förr. Dä dygde ente va' för slags ve som helst. Inte feck dä vare ve som spraka såsom granve. Far bruka allti lägga i ordning julbrasa. Dä geck ente an å lägge ve'n uta ve- träa skulle resas rakt opp ō ner i spisen. De hade ju allti öppne spisar på den tia.
Julebraxa (skrock)
Om glon* svartna i julbrasa skulle nå'n dö under dä kommande året. *glöden
Gnideld, (skrock)
Om vår'n när krätura förste gången skulle ut på bete skulle de gnida eld över ryggane på kora. Detta skulle skydda dom så de ente ble mockstôrne.
Betesgången (skrock)
Ja hörde mor berätta att förr skulle krätura gå över eld förste gången de körde valle. Många var det också som slog eld med flinta å stål över ryggen på djura.
Kloka (skyddsmedel)
Förr hade de särskilde böcker i lagår'n som skulle bevare krätura så de ente ble mockstörne. Ett annat sätt att hålla det onda borta va' att slå flinta mot stål över ryggane på krätura.
Trolldom, skrock
Förr då de hade blyfönster skulle man tälja lite av fönsterblyet och använda till sänke på metrevet. Då skulle man få god feskelycka.
Tomasdagen
På Tomasnatten skulle de ut å gå te en plats. Platsen som de geck te va densamma år ifrå år. Här skulle de gå runt flera gånger. De geck gärna flere i sällskap men va' dä så att de ente feck följe geck de ensamme. Ja va' aldrig mä nån gång så ja vet ente var de samlades.
Tomasnatten
Tomasnatta skulle de få se trolla å sånt där. Tomten visa sej han mä men han velle vare i fre den natta.
Tomasnatten
Om Tomaskvällen skulle de ente föra väsen. Dä va' en som va ute i lagår'n å hade nå't å göra som ramla bra. Han tänkte ente på att dä va' Tomaskväl, men senare på kväl när de kom te lagår'n å skulle mjölka hade dä nå'n lyft e kvega opp i en gåle* å de feck a ente därifrå förrän de högg ner en timmerstock i vägen. Detta va' hos farfar'n dä hände å han ljög aldrig. Han trodde dä va' nå't trolltyg som hade vart framme. *tjockt l: gåle=kätte
Folktro om göken
På försommar'n skulle de akte sej för å gå ut på fastane mage om môran. Om de feck höre göken då så "dåran*" dom. De kunne bli kvett dåringa ifall de sprang bort å bet i ett träd. Då dog trädet se'n. Ja minns när ja va' liten att e björk torka hem- ma i Bästorp (Töftedal) en sommar. Dä berodde på att nå'n hade bete i björka när han blev dåra av göken. *(Den som hörde göken skulle dö under året)
Folktro. Himlakroppar
Ve neane va' allt så odrygt. Man skulle ente slakta el. hogge ve då för dä vara inte länge. Allt sån't skulle göras på nymåne för då ble dä drygare.
Himlavalvet, väderleken
När månen hang möcke ble dä neder- börd. Stod den på kant blev dä gott väder om sommar'n om vintern blev dä frost å oppehållsväder.