Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen
Ville man lära sig spela av näcken, så skulle man gå till en ström och sitta där tre nätter, den tredje natten kom näcken och spelade. Det var en i Landvetter, som hade lärt sig spela av näcken, och när han spelade, måste alla dansa.
Trettondedag jul
På trettnekväl skulle ve ut å gå trettnegetter. Då tiggde de ihop te trettne- bal. Ve va' utklädde å så sjöng ve viser.
Påsk
Påskevecka kalla de för domlevecka. Dagarna hade namn å dä va: Fläskemånda, kött- tisdag, klockonsda, skärtorsda, långfreda o påske- lörda.
Påsk
Klockonsda'n feck sitt namn där- av att de skulle skave tå kyrkklocke- ne metall å ha mä te hornper. Dä va så bra å blanne med i smörja.
Påsk (Skrock)
På skartorsdagsnatta skulle man gå till kyrkan och skava lite malm av kyrkklockene. Dä var ett bra botemedel mot flere slags sjuk- domar. Man kunde också använda den då man laddade skott och fick då bättre jaktlycka.
Påsk (Skrock)
På påskekväl strök de tjärkors på alle dörar. Dä va' för å skydde djura för häxene. När de feck se korset ble de rädde. Ja tror att dä va' en sed ifrå judarne. Där de ente hade tjära tog de blod.
Påskbrev
Ve bruka skriva påskebrev förr också och sprenga te varann mä. Me ve ga' varann öknamn. Ju styggare namn ve kunne få dess bättre va' dä. Ja kommer ihåg ve skrev te nån: "Elga Högben" te en annan: Becka Långben.
Påskrim
– 1 – Smörjer du väl så rider du fort så kommer du snart te Blåkulla port. – 2 – (Fragment.) Nu komma de men vägen är besvärlig men mycke mer begärlig. – – –
Midsommar
Om midsommarafton skulle de koke drömgröt. Dä ha ja vart mä om flere gånger. På natta skulle då fästemöa, el. om dä va' töser som koka drömgröt, fästeman, komma te dom. Drömgröten skulle göras av 3 skedar vatten 3 skedar mjöl å 3 skedar salt. När gröten va' kokt skulle ve sätte oss på dörrtrös- kel å hålla i skea alle tre. Engen feck seja nå't varken när gröten gjordes i ord- ning eller när en åt. Dä va' ente gott å hålle sej för skratt.
Midsommar (Majstång)
Ja va' allt mä å reste majstånga nå'n gång men ja minns ente om de hade några särskilda konster för sej då. Men ja kommer ihåg de berätta att när stånga var rest skulle kransane kastas opp på armane på majstånga. De feck ente hänga på desse före stånga var rest.
Midsommar (majstång)
Då ja va' liten bruka ve å ha majstång i Bästorp. Ve reste den allti på en å samme plats år efter år. Dä va' på midsommarafton som ve reste stånga. Blommer höll ve på å plocka ett par da'r i förväg. Både pojkar och flicker hjälptes åt mä detta. Själva stånga virades mä blommer å löv. Ve hade alle slags blommer å löv. Ekelöv tror ja dä va' mest. Ve hade tre kors på stånga å desse virades också mä löv å sen hängde ve kransar på de mä. I toppen hade ve e flagda. Ja tror ente dä va bestämde farger men ho va' tå tyg dä ä säkert. När ve hade rest stånga gjorde ve rengelekar runt. Inne ve foten hade ve lagt bräder å här stog speleman. Han spela polsker å valser. Emellanåt sjöng / de viser om majstånga men de ha ja glömt bort. Ja kommer bara ihåg att de handla om majstånga å sommar'n. Strax intill majstånga hade de allti e galgronsa. I den feck fyra st. sitta å ronsa på samme gång. Dä ansågs för rektige mästerprov ifall nå'n kunne vare ensam i ronsa. Då va' dä svårt å hålle balansen.
Majstång från Töftedal
MAJSTÅNG FRÅN TÖFTEDAL SPELMANNENS PLATS.
Springa Gregorius
Förr sprang de Gregorius kalla de't. Ja va' mä på dä då ja va' en pojke å ve sprang för dä mesta te grannarne å ve skulle sprenga runt stuga. Ja sprang allt in, å varmde mej, på en del ställe isynner- het om dä va' snö på marka för då ble dä allt kallt.