Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Varulv
Varulven var en människa som hade råkat ut för trolldom och blivit förtrollad. Den som blev för- trollad kom i en vargs skepnad. Fick han höra sitt namn nämnas, så föll vargaskinnet av och han blev människa igen. Det hörde jag väl mamma tala om så många gånger.
"Springa laekatt" ("Labrasmer")
För i tia när de fått in höet bru- ka de allti gå å legga i lane. De som låg i lane hade de väldigt stygge namn på. De kalla dom labrasmer (singular labrasma). När ja va mindre kom smeane* ifrå Lovisa opp te Bäs- torp å geck te pigene som låg i lane. Ve töckte ente om att de kom på dä vise för ve velle ha tösene själve å därför hetta ve allti på nå't spektakel mä smeane. En gång kommer ja ihåg att ve ställde te rektegt galet åt dom. Ve vesste att de bruka gå över ett stall- ränne å bort te la där tösene låg å sov. Då tog ve å gillra opp nåra brär** som de *(smeder från bruket vid Loviseholm) **(bräder) / som de skulle gå på te laet. Men när de väl kom ut på ränne ramla de ner i stal. De hade nock kunna bröte sej fördarva, men dä brydde ve oss ente om. På den tia va' dä ju lågt te take bå- de i lagår'n å stal så dä ble ente så höga falle.
Död o begravning (skrock)
När ugglan skrek "klä lik, klä lik" skulle snart nån dö. Ramla ho ner i kôrssten* skulle allihop dö i dä huset. *(skorstenen)
(Död o begravning) (varsel om dödsfall)
Min farfar såg 6 st. processioner på en gång komma tågande förbi. Han kände också igen och visste vem de döda var. Det slog också in. I en familj dog fadern och strax efteråt hans fem söner.
Döda
När någon hade dött trodde de allti förr att han (hon) höll på att spöka så länge liket inte var begrafvt i kyrkegården.
Låna varme. Hemmet
Förr hände dä ibland när dä slocknat i spisen att de geck te en granne för å låne varme. De hade då mä sej en knöskesvamp å bar varmen i. Knöskesvamp va' bäst för den höll varmen så bra. Då bar de varmen långe vägar för den låg å glödde inne i svampen.
Vid bryggd
I dä kare som de skulle brygga la de ale- pinnar i kors på botten sedan halm ovan- på. Ja vet ente varför de gjorde så.
Red. Jordbruk
Förr i tia hade de ente järnaxlar på karne uta träaxlar. De smorde axlane mä fläsk för att de skulle gå lättare å för att dä ente skul- le skrika.
Vårarbetet (Märke vid vårarbetets början)
Ja minns när ja va liten hur de geck å sådde å om de då hetta såmasken tog de opp den å betrakta'n noga. Såmasken har 6 ben. De skulle då se vilka ben som va' längst. Om de två främste bena va' längst skulle förste säa* de sådde bli lång, va' nästa benpar längst skulle den säa de sådde mellan första å sista bli längst å va' dä bakre benparet längst skulle den siste säa de sådde bli längst å längst. *säden
Skrock (skörd, sådd m.m.)
Då månen var i nedan skulle man inte så å inte sätta. Allt sådant skulle ske på ny.
Vårarbetet, (märke vid dess början)
Förste gång de kom ut å feck se linärla* skulle de få lika långt lin som dä de bar i handen eller höll tag i. Va' dä en käpp eller töm- marne som de höll i ble' de rektigt gla' för då tänkte de på så långt lin de skulle få dä året. *(linärlan=sädesärlan)
Vårarbete
När de geck ut å sådde skulle de löfta högt mä bena. Växten skulle bli lång då.
Trolldom (sådd, skörd m.m.) (skrock)
Skulle allti läsa över första såskäppa om vårn när de börja å så.