Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Två tomtar slåss.
På varje gård fanns det en tomte, och han skulle rikligen förplägas till högtiderna. Om kvällarna gick tomten omkring med eld och lykta och såg efter, att allt var på sin plats, och ställde till rätta sådant, som husfolket glömt att ordna. De olika gårdarnas tomtar lågo ofta i fejd med varandra. Så berättas det exempelvis om striden mellan Tyris tomten och tomten på Esbå gård, Tyris tomten avgick i allmänhet med segern. Däri talar kanske avunden mellan socknarna, i esbåhistorierna lät man väl städse tomten på Tyris dra det kortaste strået.
Tomten.
Det var en tomte på ett ställe i Torps socken. Där var ett torp som hette Statu- teretorpet (?) och en gård som hette Hogeryr. Och där hade di sett en liten gubbe som geck och drog ett halmstrå från Hogeryr te Statutere, över Hogeryrsänga. De var på natten, och det höll han på år ut och år in. Det var många som hade sett'en. Och di ble förmögna där på torpet, de slo inte fel, så di räkna på att tomten dro fram te Statutere. Men sen slo de om och det gick utför med Statutere. De gamla folket döe, och sö- nerna nästan förstörde't. Å då räkna di på att tomten dro stråane tebaka.
Tomtar
Det var på ett ställe bortikring hemma, de hade kört in säd efter solen hade gått ner. Då körde det hela natten. På samma sätt om de högg ved efter solen hade gått ner, så högg det hela natten. Tomtarna ville ha fred. Det kalvade en ko. Kalven var uppe i gårn och kon stod och åt, när folket kom till lagården. Det hade tomten gjort. Tomtarna var bedrövligt små, hade peckhuva på sej. Det var på det stället, de hade bundit ett par små vantar och lagt ut i lagårn. De var borte på morron, men det låg ett par andra i stället, det såg ut som de bytt. Det var en karl som var full och gick till kyrkogården och sa: "Ä dä någon av di gamle gubba som tör komma upp å ta ett tag mä mej!" Då kom en liten tomte upp. "Kom inte du, du lille fan, för dej sväljer ja levane!" sa karlen. Men då strök tomten till honom så bedrövligt, så han blev liggande sjuk i veckor efter det. Det var en granne, som talte om'et, och han sa, att det var totalt sanning. De drog. Det var en gubbe, som la sej i sin lada en natt. Då kom en tomte in och hade ett rågax och kastade. "Dä va allt nåt å stanka för!" sa bonden. "Drar ja ifrå dej lika så mycke som ja har droge te dej, så ska du inte mö ha", sa tomten. Sen gick det andre vägen för honom. Bonden blev utfattig, inget förslog för honom sen.
Tomten
Det var en som hade en tomte och den tvätta all- tid faten åt käringa, när di gått ut om kvällen. Så smet hon sig till att titta på tomten genom nyckel- hålet, och då var han så trasig och skiten och bedrövlig så käringa tog och laga till granna klä- der och hängde dem på "kallebänken". Det såg han och så tog han på sig kläderna och sen sa han: "Granner granner gosse aldrig tvätta faten mer."
Julnatten
På julnatten brukade de sätta ut gröt åt tomten. Gröten sattes på lon någon gång i lagår'n.
Tomtar
Min morfar blev en gång utkastad ur stallet av tomtgubbar. Han blev ond på hästen och slog till den med han- den, men han visste inte ordet av förr- än han låg ute på gödselhögen. Han bröt ena lårbenet i den vevan och blev aldrig riktigt återställd. Han kunde tala om att tomten tog honom i huvudet. I Grillsbol i Mo socken hade de sytt en ny vadmalskostym åt tomten. Den lade de i ladugården julafton för att han skulle bli fin till jul. Så sat- te de ut ett stort fat fullt i gröt. Men på julmorgon kom tomten / och visade sig och talade om att han inte kunde arbeta mera emedan han var för grann. Så fort de satt och spann efter kl 6 på lördagskvällen, så spann det hela natten. Det var ingen annan än tom- ten som var framme.
Tomten
På Enebacka i Valbo tjänade en dräng. Han var i stallet på kvällen för att ge hästarna foder. Rätt som det var fick han en kläm av tomten. Därefter såg han ett ljus, som kretsade bort i luften. Husbonden eller husmodern gav tomten mat. De ställ- de en liten skål mjölk i lagårn för var gång de mjölka- de. Men särskilt på kvällen. Det var för att han skulle freda kräken. Vid jultiden stack de till honom en "kåprock" eller vantar.
Tomten (Husbygge och flyttning)
Om de flytta frå ett ställe å te ett annat skulle allti lite' mat lämnas kvar. Den skulle vara åt tomten.
Tomasnatten
Tomasnatta skulle de få se trolla å sånt där. Tomten visa sej han mä men han velle vare i fre den natta.
Tomtar
När far och mor flyttade till Kasa, så varnade folk dem och sade att de aldrig skulle kunna bärga sig på den gården. Men det var inte farligt. Vi har aldrig sett någon 'tomtgôbbe' här. Eljest sades det, att det ha- de varit väldigt oroligt här förut. Det gick inte an att nämna tomten med dess rätta namn, för då blev han elak och orolig. Det gick inte an att dundra eller hugga ved efter sol. På Reve fanns det tomtar. Om barnen gjorde snö- gubbar på aftonen, så blev de nedrivna på kvällen. Han tyckte inte om snögubbar.
Tomtar
På Sikhall hade de en tomtegubbe, men det skulle vara längesen i världen, för far mindes det inte, utan han hade hört sin far tala om det. I alla fall så kom tomten till ladan en kväll och gjorde några "stånkane" och släppte ner ett ax. "Du ska stånke, när du får nô å stånke för!" sa husbonden. Men då blev tomten ond, och han tog axet och gick sin väg och sade: "När jag fått bära bort så mycket härifrån som jag har burit hit, så får du se va du har kvar".
Tomtar
Dä va en tomte som höll te i e kvarn, där di mol. Dä va på den tia som dä inte fanns sekter i kvarnera. Denne mjölnern ha- de emellerti hetta på å toge handsekten te si kvarn, så att kvarngöbbera kunne få passe på å stå å sekte menna di va där. Dä va senna den dagen som mjölnern opptäckte att han hade en tomte i kvarna. - En vacker dag kom dä en liten tomte te mjölnern å erbjöd sej å sekte allt dä mjöl som skulle sektes i kvarna. Men han ville inte vare i kvarna om dagen, utan helst om natta. "Om dagen mal du, å om natta sekter ja dä du ha mole på dagen", sa han te mjölnern. Å di pôsera som du vill ha sektade ställer du ve den å den vägga. Å om möran, när / du kommer hit så ha ja sekta allthop, då går ja å kommer igen te kväl." Tomten hade sekta så mö på natta, som mjöl- ner sekte på åtte dar. Denne hjälpa hade mjölnern i flere år å di kom gott överens mä varandra. Men så feck mjölnern se att tomten va så ille trasi. Som denne lille gôbben va agnesten*, så lät han sy en ny kôstym klä- der åt honom. När tomten hade gått så la han klära på den plass där tomten bruka å stå å sa: "Nu kaster du bort di trasie klära å tar på dej di nye så ser du hyggli ut när du kommer". När tomten hade toge klära på sej, så stog han så förnöjd å titta på dom, å så sa han: "Lull, lull, grann gôsse inte sek- te mjöl mer". Sen va mjölnern å mä ho- nom. * = ögonsten (O.F.)
Tomtar
Mamma ställde ut mat till tomten om julkvällen. Den skulle han ha, för att han var snäll. Fatet var tomt på morgonen. Den lille grå drängen skulle ha, sa hon. Det var på ett ställe som tomtegubbar höll till. Så var det en kväll som drängarna hade väsnats i stallet. Sådant tålde inte tomtegubbarna. På morgonen, då drängarna kom till stallet, så var en häst borta ur spiltan. De letade både ute och inne. Till sist fann de hästen på rännet. De fick hugga ur i väggen, innan de fick ut hästen.