Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vittror
Farfar såg vittren många gånger. Hon såg ut som en människa. Men hon kunde visa sig i vad som helst. När hon hade röd klänning, så var hon god. Då kunde man få så mycken fisk som helst. Om en fick se henne i röd klänning när en var på jakt, så fick en tur att få fågel eller annat vilt. När hon var klädd i svart klänning så var hon vid dåligt humör. Det hade regnat och solen sken. Då stod en vittra och tvättade kläder. Det såg farfar tydligt. Hon stod på bladen i vattnet. Det var farligt att tala nå- got olämpligt till henne. Det hade farmor gjort. Hon blev biten av en vitterhund i benet. Hon blev al- drig bra i det benet.
Lussotta
Om lussotta va dä väldigt högtidigt. Ve geck opp tidigt allesammans. Då tände ve ljus ō satte på bordet. Hade alltid mycke gott så dä va riktigt kalas den morgonen.
Sed.
Förr hacka de granris ö enris ö strödde på golvet. Vecka före jul skulle ve hacka riset riktigt groft ö strö på golvet. Dä skulle legga kvar te julafton.
Julveden som används till julbrasan.
Ven som skulle användas till jul- brasan skulle vara mycket torr. Dä skulle vara aleved för dä feck aldrig spraka då dä brann.
Jättar
Oppi Vammefjället finns dä jättar sa' farbror Isak. Han hade både hört ō sett dem. Hörde dem mest när de hosta. Farbrorn skäckte⁺ efter dem också. Han höll för mun ō blåste ut käkane å så gjorde han nå grove hostane. ⁺ härmade
Visa (Fragment)
När julen nalkas då börjar stöket med resonering i varje vrå. Då sopas förstun å skuras köket och limmas spisen som blivit grå. Skulle pryda kronor med ljusen Fönstren med gardiner I slott å koja med samma iver å samma bråska å samma id. Men så bråare det bliver ju mer det närmar sig juletid.
Gasten
Förr skrämde de allti ongane för gasten. Han kom å tog dom ifall de va elacke. De han tog ble gastkra sa' de.
Skrock. Övrig klokskap
På ett ställe uti Eds socken skulle de köra hem e stor hall som de skulle ha' te tak i en källare. Halla satt väldigt fast men va i alla fall god te å få den på släden. Men häs- tarna orkade inte dra hem halla. Gubben som skulle ha halla gick då hem efter si hustru som nyss hade fått barn å ho mjölka lite mjök på halla men då lossnade ho å häs- tarne drog hem halla. (De gamle hade för sej att mjölka av e kvinna som gav di kunde lösa förtrollade ting.) De fick allt snart köra halla tillbaka för ho låg visst inte still.
Vaggvisa
Tre trinne pepparkorn, pepparkorn har'n blåser i sôlverhorn katta slår på tromma fyra mugger* i dansen går så hela jola** gungar. * myggor **jorden.
Ramsa
Det ligger en lort vid Ullmans port (Ullman kyrkoh. i Dals Ed) den ska rätt användas sa Anders i Vassända han ä löön (= han löder fast vid el. klibbar) sa' Bryngel i Bön han ä svart som en korp sa' Bryngel i Bastorp läggen i mitt skrin sa' Pelle på Rin smäll igen låsen sa' Nils i Åsen. Ovanst. egentl. ett nidrim om snåla gubbar i Dals-Ed. Med lort åsyftas något mycket värdelöst eller föraktligt. (Lort vanl. ord för exkrement av människor)
Ordstäv
"Dä blir mä oss som mä käringa som spika fast sola på la'väggen om julafton." (Så säger man ifall det är något arbete man föresatt sej att hinna uträtta på da'n men inte hinner med. För att da'n skulle bli längre spika käringa fast sola på la'väggen.
Folktro (Skrock)
1) När katten sitter på brädan och tvättar sej kommer det en kar sitter han över en springa kommer det kvinnfolk. 2) Vaggan skulle inte vaggas tom ty då skulle det dö någon i huset.
Skrock
När kattena äter gräs väntar de regn.