Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Skogsväsen
Skogsråa fanns i N. Höke. Det var en mans- person på ett ställe, som blev så förfärligt ma- ger och utsögen. De visste inte, hur det var fatt med pojken. Men så fick de se att skogsråa kom in till pojekn om nätterna och hade bol- lag med honom. Jag vet inte, om de någonsin råd- de på henne. Det var många, som gick vilse i skogen där. Det var skogsråa, som förvilla dem.
Visa (Fragment)
Hon gifte sig för hans penningar och för hans korta liv men tiden sig förlängde och lillan lillan längde den gubben gick och dängde i tre och trettio år. Den unge hustrun gick och väntade på att han skulle dö. Då skulle jag mig gifta å hi å ho å gifte å lägge den gubbe i e kiste å bre (= breda ut) en skinnfäl på. / Visan handlar om riddaren Parleman och stolts Gundla. Stolts Gundla hon rider söder i med ö ? Hon skickade sin sven till honom iklädd kvinnodräkt Han kände på den ungersvens bröst I lärer vara unger I har inte börja växt Han leta* efter värjer å leta efter spjut men han öppnade fönstret och bad lilla ungersven komma ut. *sökte
Vaggvisa
By by barna katta hänger i grana Mor maler gryna Far slaktar svina Syster sitter i dike spinner silke vite bror går i valleskog tutar uti bockehorn bocken går i lunden med lindelöv i munnen.
Rim?
Din käpp och stav bevare att du vid jorden blive och ej i luften flyga.
Gåta
Dä kommer smallrande, ballrande mä tarmane på armane, innante hål i utante fröjdefullt sjonger väl utan tonga? Svar (Fiol)
Skrock
Ifall man ville se sin tillkommande fästeman skulle man i tre torsdags- nätter å rad sätta sina skor i "T" Skulle då säga: Ja sätter skorna i T å hoppas i natt min fästeman få se.
Sed vid bakning
Kom någon främmande till ett ställe där de bakade skulle denne ha av = raka eller kaka.
Skrock. Vårarb.
Då man tappar rivan, när man ra- kar, får man ingen betalning för arbetet.
Tro. Födelse o dop.
Tvillingar ska aldrig ligga ihop när de blir några år gamla. Den ene tar då musta frå den andre. Dä blir på samme sätt om en gammel ö en ung ligger ihop. Dä ä heller inte bra. Ja kände en gosse som skulle ligga med si gamla moster. Ho va rätt gammal ö stel ö pelten blev aldrig frisk. Han feck begagna kryckor i hela sitt liv.
Sjukbesök (sed)
Då någon va sjuk skickades alltid bud te dennes närmaste släkt ö dessa hade när de kom på besök alltid mä sej något gott åt den sjuke.
Dödsfall.
När man bar ut en död skulle en psalmbok läggas på bröstet på honom.
Köra medda.
Den dan' ve körde medda va' dä roligt. Då satte de granar i dyngehögen ö klädde dessa med band ö kransar. Hölingarna skulle ha kalas ö mycke gott den dan'.
Slakt.
När de skulle slakta julgrisen förr bruka de alltid ö jaga honom först. Dä va' för att blon skulle komma i rörelse när de stack honom.