Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Växttiden. Jordbruk. ULMA M 22
Det vet jag att de gamle hade för sig att en inte skulle köra ut gödsel, gräva i gödselhögen eller bry sig om gödseln något mellan jul och ny- år. Det skulle inte vara bra för det som skulle växa. Om rågen gick sent i ax blev det dåligt år. På slutet växer havren bäst. Till att börja med "står han i sta." Vid midsommar "stod han i sta". Då var "järnnätterna", tre nätter före och tre nätter efter midsommar. Man var rädd för frost.
Soppa med klimp från Mora
Ingredienser (För 6 personer) 2 liter vatten Ett salt köttben 2 kp ärter 1 kkp korngryn Till klimp: 4 kkp mjöl 1 kkp vatten 1 ägg ½ tsk salt Beredning Vattnet får koka upp och benet ilägges. Detta kokas ungefär ½ timme, då gryn och ärter tillsättas. Vatten påspädes efter behof. Efter två timmars kokning upptages köttbenet och klimpen nerlägges i soppan, som ytterligare kokas i 20 minuter. Klimp = mjölet och vattnet röres tillsammans, hvarefter ägget och saltet tillsättes. Recept från: Jordbrukarhustru Håll Anna Persdotter, Morkarlby, Mora, Dalarna. Upptecknat: Den 19 juli 1902 av Mejt Skeri (Uppsala 29403:3b)
Kropplingar från Malung
Ingredienser Köttben Vatten Salt ½ liter mjölk 5 kkp mjöl Beredning Köttbenen sättes på i kallt vatten och får koka upp, skummas och saltas. Av mjölk och mjöl göres en smet, till den blir som en tjock smet. När benen äro urkokta och man fått en ganska bra köttsoppa, tas de upp och soppan silas, varpå den ånyo sättes på att koka. Så lägges smeten ned skedvis i soppan och bildar liksom klimpar vilka får koka ungefär 10 minuter. Ätes sedan varm. Recept från: Hustru Anna Persson, Åsen, Malung, Dalarna. Upptecknat : 1911 av Hildegard Hilde (Uppsala 29403:3b)
Sluring från Falun
Ingredienser ½ kg amerikanskt fläsk 1 liter mjölk 4 kkp hvetemjöl 1 tsk salt Beredning Fläsket skäres i skifvor och stekes. När det är genomstekt tages det upp. I fläskflottet nedslås smeten af mjölk och mjöl. Det får nu koka en stund under det man rör om med en sked tills sluringen fått ljusgul färg. Serveras med fläsket. Recept från: Mältarhustru Anna Lyckholm, Falun, Dalarna. Upptecknat: 1906 av Signe Svensson (Uppsala 29403:3b)
Mis-smör från Orsa
Ingredienser Vassla Beredning Sedan man upphämtat ostmassan och endast har vasslan eller ”misan” kvar, sättes denna åter öfver elden. När den sjuder upp, bildas på ytan skum, som äfven innehåller en del öfverblifven ostmassa. Detta skum kallas ”frödost” och skummas bort, om man vill ha missmöret riktigt fint och jämnt. Därefter får vasslan koka öfver tämligen frisk eld. När den börjar tjockna, måste man röra i den med träslef, hvarmed fortsättes utan uppehåll, tills den blir som en tunn gröt. Då lyftes grytan af elden och missmöret får stå och kallna. Därunder får man ej röra i det, ty då blir det grynigt. Missmöret förvaras i träkärl och kan gömmas ett år. Användes att breda på tunnbröd eller som sötmedel i bröd istället för sirap. Recept och beskrivning : Malin Brita Persdotter, Kruppa fäbodar, under Skattungbyn, Orsa, Dalarna. Upptecknat: Den 10 juli 1907 av Kerstin Bergendal (Uppsala 29403:3b)
Sötost från Orsa
Ingredienser 5 liter mjölk 1 tsk löpe eller 1 msk sur mjölk Beredning Mjölken blandas med löpen eller den sura mjölken. Får sedan koka upp, då ostämnet ännu utfälls. Kokas sedan vidare under omrörning en 4-5 timmar, tills det blir en ljusbrun tjock gröt. Hälles då upp att kallna och ätes till smörgås. Recept från: Hustrun Kristiansson, Danielsänget, Orsa, Dalarna. Upptecknat: 1911 av Hildegard Hilde (Uppsala 29403:3b)
Tunnbröd med potatis från Orsa
Ingredienser Kokt kall potatis Mjöl, råg, korn och hvete, ibland äfven ärtmjöl) Beredning För att brödet skall blifva godt måste arbetet gå raskt. En skalar potatisen, en maler den, den tredje knådar degen, den fjärde bakar ut degen till en normal brödkakas storlek, den femte kaflar ut kakan tills den blir tunn som ett knifblad och den sjätte sköter gräddningen. Då brödet svalnat hänges det på käppar och bäres ut i ”herbre”. Recept och beskrivning: Lok Anna, Aron Majt, Täpp Anna, Smid Karin, Lok Majt och Kol Karin på Fryksås fäbodar, Orsa, Dalarna. Upptecknat: 1906 av Signe Svensson (Uppsala 29403:3b)
Tunnbröd från Orsa
Ingredienser 5 kg sammanmalet kornmjöl 3½ liter vatten Beredning Mjölet lägges i tråget och det kalla vattnet påhälles, litet i sänder, under det man inarbetar det i mjölet. Härmed fortsättes, tills allt vattnet är inarbetadt och då bör degen vara så hård att den endast obetydligt ger vika för fingrets tryck. Den knådas nu tills den blifvit smidig. Från denna deg afskiljas ämnena, hvilka med händerna utformas till tämligen stora kakor. Bordet mjölas nu väl och äfvenså kakan, hvarefter kaflingen begynner. Därtill begagnas en kafvel, försedd med runt om gående refflor. Först kaflas kakan ut på en ledd, sedan svänges den och kaflas ut på den andra ledden. Så åter en gång på den första. För hvarje gång mjölas väl under och öfver. Ofvanpå sopas mjölet jämt med en mjölborste. När kakan blifvit för stor att flyttas med händerna, rullas den upp på kafveln och svänges på detta sätt. Kaflingen fortsättes nu hela tiden på samma ledd och man söker att få kakan så jämntjock och rund som möjligt samt att behålla kanterna hela. När man nu skall mjöla bordet, skjuter man en lång, tunn trästicka in under kakan och svänger med dess tillhjälp upp den ena halfvan. Efter verkställd mjölning, svängdes den åter tillbaka, hvarefter på samma sätt förfares med den andra halfvan. När kakan är nog tunn och skall gräddas, skjutes den åter trästickan in under densamma på höger sida. Så lägges en lång, tämligen tjock käpp strax innanför den på kakans öfversida med sin öfre ända jämnsmed kakans öfverkant. Den yttersta delen af kakan svänges medels trästickan öfver käppen och därefter rullas hela kakan upp på den. Käppen med kakan stickes in i ugnen och kakan rullas hastigt ut på hällen. Ugnen är murad med lutning. Längst ner mot väggen brinner hela tiden eld. Ugnen bör vara bra nog varm. När kakans yta börjar se ”knottrig” ut, vändes den med trästickan. Med stickan tages också kakan ut, när den är färdiggräddad, hvarefter den lägges på ett skynke, och mjölet på båda sidor afborstas. Till slut vikes den i 6 delar. Recept och beskrivning: Anna Ekman, Perargården, Skattungbyn, Orsa, Dalarna. Upptecknat: Den 26 juli 1907 av Anna Ekman (Uppsala 29403:3b)