Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsken ska vi stanna
Påsken vi ska stanna för vi inga pengar har
Påsk.
Dagarna i dymmelveckan var svarte måndag, vite tisdag, askonsdag, skärtorsdag o.s.v. Man skulle då inte äta något som var salt och inte bröd, som var jäst.
Påsk
Dymmelveckans dagar: Svarte måndag, vita tisdag, aske ons- dag, skärtorsdag, långe fredag, påskelörda. Både stora och små skulle ha långefredagsstryk förr. Min mamma talte på det, men det förekom aldrig, när jag var barn. Den som var den frackaste steg upp före soluppgången och gick till tredje mans ägor och skar riset – han skulle gå över två ägares mark och stanna på den tredjes. Mamma sa: "Nu får i passa er, så i inte får långefredagsstryk i morn!" Har aldrig hört att man skulle arbeta hårt långfredagen. (Min mor var född på Lunnen i Resteröd.) Jo, de fick dricka mjölk och äta mjölkmat långfredagen. Från och med skärtorsdan fick de inte spinna eller göra något arbete som gick runtikring. Kreaturen skulle få ont av att de gjorde sådant. / De skulle inte låna bort något eller låna något i hela den veckan. De var rädda för onda andar; därför ritade de kors ö- ver dörrarna i påskveckan. Nej, inte för påskkäringar. Det är inte bra om det regnar långfredagen; det blir dålig skörd. "Långfredags tårar kommer många fattigas barn till att gråta." Påskeld brände de på något slätt berg. För det mesta var det tjärtunnor och enebuskar. Mycket folk samlades dit, både gamla och unga. Sedan dansade de på en loge, både gamla och unga: vals, polska, polketta, mazurka, menuett, kadrilj och lübeckarn. Engelsken gick de – då var de med allihop. Påskägg åts påskadan på morron. Där jag tjänade fick dräng- arna tre ägg var då, men vi pigor fick bara två. Nej, jag vet aldrig att de gick omkring och tiggde påskägg.
Påsk
Svarte måndag, vite tisdag, aske onsdag, skär torsdag, lång- e fredag, påske-lorda. Ej tal om förbud mot kringgärning. De fick äta och dricka vad som helst långfredagen. Kän- ner ej till att barn eller andra fått långfredagsris eller att man skulle utföra något hårt arbete den dagen. Påskedan hade de mest. En del eldade om midsommar en tjärtunna. De sköt, pojkarna hade små pistoler. En del borrade hål i bergen och sprängde.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Svarta måndag, vita tisdag, dymle onsdag, skärtorsdag, långefredag, påskelördag. Inte förbud mot mjölk och mjölkmat långfredag. När vi var små, den som inte var först uppe då om långfredag, fick en riktig risbasta. Det var mest syskon, som slog varandra med björkris. Det var ett skämt. Men de sa ock, att de skulle ha det för att Jesus hade lidit. På skärtorsdag fick ingen klippa något; mor gömde undan saxen.
Påsk.
Påskveckans dagar: Svarta måndag, vita tidag, dymmel onsdag, skärtorsdag, långfredag och påskelördag. När vi var små, den som inte var först uppe långfre- dagens morgon, fick en riktig risbastu. Det var där det var flere barn. Ett av dem gick upp och risade sina syskon. Pigor piskade drängar. Det var ett skämt. De skulle ha ris, för att Jesus hade lidit den dagen.
påsk
På långfredag skulle de stiga tidigt upp, för eljest fick de lång- fredagsstryk, men vad de menade med det vet jag inte.
påsk
Långefredag ville de allt först upp, för eljest gav de dem ris. Den var frackast, som var först uppe och gav de andra ris.
Påsk
På långefredag skulle tjänarna göra det värsta arbete de kunde hitta på. Drängarna fick gå i svinstian och häva ur och pigorna fick skura och stå i. Långfredag hade de brått upp och ta ett ris och risa varandra. Påskedan om morron var fruntimmerna rädda att stå upp och tän- da eld, för där det rök först, där trodde de att det var en påskkäring. Det var en präst i Romelanda som sa att han skulle predika för påskekäringarna så att det blev slut med det här. När han skulle göra predikan på kvällen föll den ifrån honom gång på gång, och när han skulle till kyrkan i ottan så bar det i väg till Aleklätten i stället. Långfredags väda kommer månge barn till å gröda.
Påsk
Påskafton tändes "påskevager" uppe på bergen. "Mess- summersvager" förekommo också förr i tiden, men ha nu upphört. Mest användes tjärtunnor, enris och långhalm. På senare tid har det hänt, att man doppat trasnys- tan i fotogen, och satt upp dem på stänger och så tänt på tjärtunnorna förses med dem för att de skola lysa längre. Efter det elden slocknat, brukade ungdo- men dansa på någon loge. Det var vanligt, att man spelade kort om påskägg under påsken. Påskbrev skrevos. Bilden, som ritades, föreställde i regel en häxa på väg till Blåkul- la. Hon var utrustad med smörjhorn, raka och kvast. Texten utgjordes av en versifierad inbjudan att följa med till Blåkulla. Det berättas om sådana, som sett / häxor stå och kärna smör i vägkorsen. Mögelsvamps- bildningar på bräder o.d. ansågs vara häxsmör. Mot häxornas besök och trolldomskonster skyddade man sig genom att rita kors över dörrar, på stenar o.d. Skärtorsdag och påskafton skulle man inte gå ut om kvällen, det skulle inte vara bra.
Påsk.
Långfredagens morgon innan man ännu stigit upp vankades långfredagsstryk av husfadern. Påskdagens morgon skall solen dansa. Den går runt som ett hjul. Det har skett alltsen Jesu uppståndelse. - Påsk- brev förekom ej. Annandagens kväll samlade man till påskesåte på Bräckeberget. Härvid eldades påskefyr. Denna bestod i en tjärtunna uppsatt på en påle. Kunde man ej åstadkomma detta, samlades en hög med enar och ljung. Mitt i denna res- tes en påle med en eneruska i toppen. Man tände på med halm. Ungdomarna hade tagit med sig smörgås och ägg att kalasa på vid elden. Det var sed, att flickorna gav ägg åt den pojken de tyckte bäst om. - Höga rop och skrål höjdes, då elden tog fart. Samma påskfirande förekommer i Svenneby.
Påsk
Den som var först uppe långfredagens morgon gav de övriga stryk. - Man skulle inte sälja smör i påskveckan, för då sades att man hade med trollpackor att göra. Skärtorsdag voro dessa ute och kärnade i bäckarna. Om påskafton foro de till Blåkulla. Man samlade denna dag ihop sopor och rakor och låste in dem samt korsade dörrarna till ladugård och stall, för att de inte skulle taga djuren att rida på. Korsen gjordes med krita eller tjära. - Om påskafton eldades fyrar här och där i bergen. Man satte en tjärtunna på en stenfot samt tände på. Ungdomarna hoppade omkring elden samt sköt, hurrade och skränade. Efteråt var det dans på någon loge. - Påskdagens morgon skulle man se efter, om det var spår efter något kreatur eller efter folk i askan. I så fall skulle något dödsfall inträffa under året. Denna dags morgon skulle solen dansa. - Annandagen åt man ägg. Seden att bygga påskhyddor är ej känd. Viss mat- / ordning förekom ej i påskveckan.
Påsk.
Den som kom först upp långfredags morgon gav de övriga i huset stryk. Påskaftons kväll eldade ungdomar- na förr påskafyr. De satte en tjärtunna på en bergknalle och tände på. Flickorna hade med ägg åt de gossar de tyckte om. Påskbrev utväxlades även. De hurrade, dansade, sjöng och gal- nade sig. - Trollpackorna åkte till Blåkulla på en sopa om skärtorsdag. Framför sig hade de kaffekitteln. - Solen dansade påskdagens morgon. - Påskfyrar tändes allmänt även nu.