KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Alla teman · Blekinge
Landskap
Visar 12 av 141 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Skogsnuvan

Har man träffat på skogsnuvan, sett henne, talat med henne, eller på vilket sätt som hälst kommit i beröring med henne, bör man inte tala om detta innomhus samma kväll eller dag, utan vänta tills dagen eftter, eljest blir hon arg och det får man lida svårt för. Döda någon har hon inte makt till, men plåga en mänska i vekevis veckotal, det kan hon, det har jag själv fått erfara. – Ett stycke väg härifrån, in på johanneshus område, ligger ett ställe som kallas Råsarna, jag var der och sydde kläder, det var 1890, och det var hos Johannes Svensson på Råsarna. Jag behövde gå ut i skymningen för att kasta mitt vatten. Jag stod der vid den ena husgaveln, som vetter åt vägen som går der förbi. Medan jag stod der kom en gammal stor käring gående förbi, jag hälsade men inte hon, ehuruväl att det var hennes skyldighet att hälsa som kom och gick förbi mig. Jag tänkte inte på att det kunde vara skogsnuvan. Hon var inte så klädd, som hon brukar vara, och inte så lång och smal häller. Men det hade varit hon i alla fall, för det fick jag sannerligen erfara sen. Då jag kom in var det matdags och vi satte oss till bords. Jag kom, utan betänkande, till att säga: Vad det var för ett obildat käringsåbäke som gick förbi mig härute, jag hälsade, men hon sa inte ett smack (inte ett ljud). Johannes hötte nu med näven mot mig och sade: Det dära skulle du väntat med att säga, tills i morgon! – I samma ögonblick sjönk jag ihop och man fick bära mig i säng. Dagen efter fingo de skjutsa mig till mitt hem och jag fick ligga till slängs i jämt tre veckor, med rysliga plågor och blod flöt ur båd näsa och mun. Men sen har jag både aktat mig själv och varnat andra, från att tala om sådant samma dag. Jät i juli 1931. Aug. Strömberg

Galgaspiken

Skräddaren Aug. Abrahamsson. Gröngölsmåla i Tving s:n född 1855 i Eringsboda s:n, Blekinge, men vid sitt giftermål i unga år inflyttad i Tving s:n berättar: I Gnetteryd här i Tving socken, bodde på 1880-talet en bonde som hette Karl Dammberg eller Damberg, jag vet inte så noga hur namnet stavades, men han kallades alltid Dammberg. Han var en stor och stark människa, en riktig jätte bland andra vanligta folk. Men han var fredlig och snäll. Jag var på den tiden en gång hos honom och sydde kläder. Han var ivrig fiskare, men fick inte ha sina fiskredskap i fred i den lilla sjön som låg intill hans hem. En dag då han kom från sjön och funnit sina redskap vittjade, sade han. De djävlarna de veta inte vad jag kan göra, om jag vill, men jag har tålat mig i det längsta, och från denna dag skall vem det vara må, som inte kan låta bli min fiskredskap, få stå der och hålla fast i, vad han först tog fatt på. Der ska han få stå tills jag kommer och löser honom. Så skedde också, och en bonde blev på detta sätt fast. Men ryktet om detta spreds i trakten, och ingen vågade mera röra vid hans redskap. Många undrade hur och var han fått denna kunskap och makt, att utan att själv närvara, binda eller hålla en tjuv kvar, vid det han olovligen ville tillägna sig. Men jag fick höra av en gammal man, som, då jag lovade tiga, omtalade för mig, att denne Dammberg, en gång på sina körresor kört förbi en galge, der en död hängde. Dammberg stannade – Det var midt i natten – klev upp i galgen, lyfte ned liket och tog spiken (galgaspiken), det är den som hjälpt honom till den konst han kan, men på vad sätt, vet ingen. Jät i juli 1931, Aug. Strömberg.

August Törnberg

Kopia av S272B-S274B

Petter Olof Svensson

B409A: Ortnamn. Passagerarbåt. Rundgatting. Skridskor. Knubb. Ortnamn. Bollöarna. Vrakeka. Drivgarn. Laxlina. Lanterna. Säl. Kanot. Motorer m.m. Bollöarna. Kronans förråd. B409B: Kronans förråd. Ortnamn. Stenhuggeri. Ortnamn. Slåtter på öarna. Lie. Vättjesten. Ta upp säd. Sjöolycka. Senoren. Vidskepelse och varsel. Stadsresor. Postbåt. Fabian Månsson. Präst och socken. Läkare. Fabian Månsson.

Axel Berg

Ortnamn. Biografiskt (fiske, vrakbärgning m.m.). Stenhuggeri. Biografiskt (sjömansliv). Knubb. Drivgarn. Ljuster. Knubb. Kanot. Fågeljakt. Säl. Fiskeplatser. Ortnamn. B410B: Ortnamn. Bollöarna. Boskapsbeståndet. Ortnamn Bebyggelsen på Hasslö. Fabian Månsson. Slakt. Skrothandel. Vrakbärgning. Fyrar. Strandning. Hasslös liv och historia. Tandläkeri. Sappörerna. Exercisen. Skolgång. Sjömansliv.

Karl Andersson

B413A: Ortnamn. Skridskor. Postförare. Sillfiske. Gradstock. Laxgarn. Drivgarn. Knubb. Plunsa fisk. Laxgarn m.m. Ljustring. Drivgarn. B413B: Säl. Knubb m.m. Storm. Utklippan. Strandning. Ortnamn. Med. Båtbygge.

Olof Olsson

B418A: Gårdens läge (Skogsgården). Vandring. Oxar. Slaga. Halm- och spåntak. Liar och lieslåtter. Får och ull. Skolgång. B418B: Föllsjön. Träskor till hästar. Lantarbete. Valla kor. Kosjukdom och botemedel. Ortnamn (vattendag, vattensamlingar). Växtnamn. Marknad. Järnvägen Nättraby-Tving. Båtleden Nättraby-Karlskrona. Svinslakt. Korv.

Sofia Johansson

B419A: Biografiskt. Brödbak. Småbröd. Ysta. Kärna. Byka. Mangla. Stryka. Slakt. Korv. Får. Ull. B419B: Ull. Linberedning. Väv. Kyrkklädsel. Kyrkgång. Lindebarn. Skolgång. Husförhör. Kosjukdom och botemedel. Tandläkeri. Marknad. Ta upp säd. Tröska. Till kvarns.

Petter August Svensson

B421A: Slaga. Tröskning. Körslor. Jordbruksarbete. Oxar. Plog. Årder. Liar. Ta upp säd. Vandring. Kasta säd. Tröskning. Till kvarns. Halmtak. Spåntak. Armbrott. Spåntak. Ålkusor. Insjöfiske. Körslor. Järnvägar. Biografiskt (olika arbeten). Lokomobilsåg. Trädfällning. B421B: Skolgång m.m. Kloka gubbar. Säsongsarbete i Skåne. Armbrott. Skolgång. Marknader. Oxar. Diverse. Ortnamn. Dans. Kogubbe. Kosjukdom och botemedel. Tjurar. Slakt. Får. Korykt. Kofoder. Diverse. Lin.

Axel Johansson

B427A: Djurläkare. Olyckshändelse. Liar. Ta upp säd. Pensa. Tröska. Kasta. Slaga. Tröskverk. Halmtak. Spåntak. Skogsarbete. Barka. Gärdsgårdar. Lin. B427B: Kaffekvarn. Predikstolens trädruvklase. Linberedning. Linfrö. Kram och tull. Får och ull. Kolning. Tjärblänning. Svinslakt. Korv. Marknader. Dans.

Per Andersson

B428A: Holmamåla 1,21. Torpkontrakt. Får och ull. Gärdsgårdar. Liar. Ta upp säd. Slaga. Tröska. Kasta. Inbärgning av säden. Till kvarns. Sädförvaring. Halmtak. Spåntak. Lantarbete. Husförhör. Köra oxar. B428B: Linberedning. Insjöfiske. Sjönamn. Svinslakt. Korv. Spickefläsk. Skogsarbete. Hustimring. Barkning. Kolning. Marknad. Hästskojeri. Slå åder.

Karl Nilsson

B429A: Kvarnagården. Stadsresor med häst och vagn. Slaga. Liar. Ta upp säd. Pensa. Lägga in säd. Tröska. Kasta. Till kvarns. Säd- och mjölförvaring. Halmtak. Spåntak. Insjöfiske. Får och ull. Gärdsgårdar. Skogsarbete. Oxar. B429B: Oxar. Trög (hästträskor). Linberedning. Kogubbar och kosjukdom. Svinslakt. Marknader. Film. Dans. Ortnamn. Tandläkeri. Dansbana. Religiositeten. Beredskap och rep.övning. Slagrutemän.

« Föregående Sida 8 av 12 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR