Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Till midsom- mar skulle skorste- nar o stenmurar kri- tas, o rundspisen i stora rummet skulle limmas. Och så kläd- de man inne med löv.
Midsommarrusning vid Medevi brunn
Jag var bara 24 år, när jag började som baderska vid Medevi, och när jag fyllde 83 år, tyckte jag, att det var dags att sluta. Men 59 somrar arbetade jag i alla fall i badet. Mycket folk brukade komma som extra gäster vid midsommar, ända upp till 10.000 eller mer. Folk gick till fots eller åkte hästskjuts. De kom från hela Östergötland och halva Sverige. Närkingar kom i förskräckliga mängder, och smålänningar var det gott om. Alla drack vatten vid midsommartiden.
Källor söder om Omberg
Visst åkte folk från Ödeshögstrakten till Medevi på midsommaren, men från skogsbygden åkte inte särdeles många dit. Bland skogsfolket var det vanligare att åka till Arkestorps källa, en god bit in i Småland. Den var en gammal hälsokälla med särskilt gott rykte att kunna bota "skärvan", engelska sjukan. Men det var inte bara barn som skjutsades dit för att bli friska utan också krymplingar i alla åldrar. Vattnet i Arkestorps källa gällde för att vara kraftigast vid midsommartiden.
Medevi brunn
Jag var bara 24 år, när jag började som baderska vid Medevi, och där arbetade jag 59 somrar. När jag var 83 år, tyckte jag, att det var dags att sluta. Mycket folk brukade komma som extra gäster på midsommaren, ända upp till 10 000 eller fler. Det kom folk från hela Östergötland och halva Sverige. Folk gick mest till fots. Alla drack vatten vid midsommartiden. Men tänk, att ingen har kunnat hitta den där munkkällan! Fast jag kan tala om, var hon ligger. Hon ligger i en kulle i mossen strax intill.
Offerkälla vid offerställe
Det sägs att prosten Arendt Grape 1759 upptäckte en järnhaltig hälsokälla på en knapp km avstånd från Södra Vi kyrka. Men källan var nog känd förut av bygdens folk. Prostens upptäckt betydde emellertid, att källan blev mera känd utomkring. Det blev stor tillströmning av brunns-gäster, och brunnen var livligt besökt långt fram i tiden. Största antalet gäster hade den 1917 eller 1918, då antalet steg till mellan 600 och 700. När en "giktbruten" kom till Södra Vi hälsobrunn, kunde han på goda skäl hoppas på bättring. Vid brunnen fanns en väldig samling kryckor, käppar och rullstolar, som naturligtvis med stolthet visades för badgästerna. T.o.m. fullständiga invalider har efter lämplig behandling blivit så återställda, att de har kunnat lämna sina kryckor och käppar till samlingarna. Södra Vi hade liksom Medevi sin grötlunk. Klockan sex på morgonen gick en trumslagare runt samhället och slog revelj. När gästerna hade hunnit få kläderna på sig, bar det iväg i samlad trupp med trumslagaren i spetsen upp till Lunds kulle strax norr om kyrkan. Efter supen gjordes samma tur igen. Det var den egentliga grötlunken, och på den brukade t.o.m. invalider i rullstol följa med. Vid midsommar reser vi majstång nu liksom förr. I gamla tider lövades källan vid midsommar, och jag tror, att den seden ännu förekommer.
Alfred Gustavsson
A.G. berättar om sin ungdom, cigarrmakeri i Stockholm, återkomst t. fädernegården, arbeten (kolning, sågning m.m.). Forts. om brännvinet vid högtiderna, julfirande. /Bra./ Forts. om kyrkans läge, ödekyrkan; nöjen och dans, arbetsförhållanden vid gården förr i tiden m.m., 70-årsdagen; högtidernas firande med brännvin. Fortsätter att berätta om sina sysselsättningar, jakt, krokeks odekyrka, kyrkans brand, den nya kyrkans läge. /Bra./ Forts. om julfirande (julottan, kappkörning), belysning, julens avslutning, midsommar, födelsedagar, fotboll; cigarrmakeri (cigarrsorter och arbetsmetoder; snus). /Bra./ Forts. om cigarrmakeri. A.G. berättar om höskörd (slåtter, höets bärgning, hässning, inkörning), lin, sädesslag, skörd (mejning, sädens uppsättning, inkörning), tröskning. /Bra./ Forts. om inkörning av säden, tröskning (m. tröskverk, slagtröskning, slagans delar). /Bra./ Forts. om slagtrösning; kolning (anskaffning av kolveden). Forts. om kolning. /Utmärkt./ Forts. om kolning; A.G. upplever under jakt något egendomligt; hans fader väcks vid kolning, hål på milan, ett stort fruntimmer står och krattar. /Bra./ Forts. på berättelsen om hur fadern väcktes vid milan; jakt. /Utmärkt./ Forts. om jakt, varg, jakt med vargnät, den sista vargen i trakten, avslutning. /Bra./
Brunnshotell vid offerkälla
1893 nedlades brunnssalongen, hotellet och varmbadhuset vid Drabo hälsokälla i Oppeby, sedan källan i närmare 20 år hade lockat mängder av sjuka att resa dit för att återvinna hälsan. Långt innan Drabo källa hade blivit en brunnsort till vilken långväga gäster reste var den känd som hälsokälla och offerkälla. En av de äldsta i Drabo by, berättade, att han hade hört av sina föräldrar, att folk från alla kringliggande socknar på högsommaren brukade samlas vid källan för att dricka. I synnerhet på midsommarafton brukade folk vallfärda dit. Då lövades källan, folket drack och tvättade sig i den, och sedan stannade de över natten och dansade på en loge. Det var naturligtvis mest friska människor som kom i sådana ärenden. De som sökte hälsan behövde inte nödvändigtvis komma vid midsommar, även om vattnet ansågs verka bäst då, utan de kunde komma när som helst på sommaren. Vanligen stannade de mycket längre än över en enda natt. Men mina föräldrar talade om, att en del kom på kryckor, men härifrån gick de friska och färdiga. De brukade hålla till vid mossen, surbrunnen som den kallades, och gnida in kroppen med gyttja. När de gick härifrån, brukade de hänga sina kryckor i albuskarna kring brunnen, och det sägs att man ibland kunde se många kryckor där. Vid den tiden och ännu tidigare brukade folk offra pengar i källan.
Intervju med Gustaf Ericsson (f. 1879)
Intervju med Gustaf Ericsson (f. 1879) i Askeby. Intervjun är gjord 1959 av arkivchef Evert Melefors medan Torsten Ordéus var ljudtekniker.