Transkriberad uppteckning

Bygdeorginal En liten levnadsbeskrivning om en Adelsman för 100 år sen hans namn var. Sven Tuvesson (Kvest) han var av Tuvessonska släkten. Det skulle grävas en stor kanal vid Anderstorps fabriker i Lindome. Medan nämnde Inskenör Sven Tuvesson skulle leda hela arbetet der. Det var en fin och skicklig Inskenör och arbetet jick bra i nära ett år men så komm olyckan Det var en dag Inskenören jick och såg upp med arbetarna och det föll ned en stor planka från en 20 a 30 alnars höjd och träffade Herr Tuvesson rakt över nacken så att nacksenan och halskotorna blevo skadade så att huvudet kom till att hänga ner på bröstet och så fick han ha det i alla sina dar han levde till 1880-talet. Olyckan skedde omkring 1825. eller. 1830. Han hadde varit i Lindome så länge så han var skriven der Han ville inte på vilkor att hans rike bröder och Adelssläktingar skulle få reda på honom. Pengarna tog slut flr honom och så kom han på kommunen han blev inte utacktionerad som brukligt var då utan han fick gå omkring i socknen ett dygn på varje ställe. Om dagarna snodde han fiskslängar och metrevar av tagel. Han hadde god lust att gå till någon Sjö å fiska. Der kunde han stå dagen lång. Så kom det en annan tid för honom. Det fans inte Postalion i Lindome utan i nästa socken Elfsåker och så fick Herr Tuvesson gå å hemmta posten 2 gånger i veckan och gå omkring i hela Lindome och dela ut breven men det hände att det var brev som skulle en mil långt och då behölt han breven i sin väska men såg och fingrade på dom ofta med sina smutsiga händer så till sist kunde man inte se adresatens namn. Han tvättade sig aldrig å inte skar naglarna vadan dom väreste så dom likna mycke rovjursklor aldri fick någon klippa håret så det räckte långt ner på röggen. När han skulle si framför sig eller uppåt satte han venstra handen under hakan och lyfte upp huvudet. När han skulle äta begagna han endast ske aldri kniv å gaffel utan tog maten med fingrarna och stoppade inn. När han skulle lägga sig tog han aldri av mer än mössan å Rock dom andre kläderna fick vara på så länge dom hålde men sen fick han andra. Han var spesialist på att laga gamla klockor Mora klockor och väggklockor som sto på golvet. Det jick så till han plocka i ser vart jul och tillbehör sedan lade han det i en stor gryta och koke det en stun sedan tog han upp det å torka så gott han kunde sedan plocka han ihop ijen och så smörja / han med mandelolja så hängde han i lod. begagnade Kanonkulor och stora släggor och så sattes dom i gång och Kvest sto å lysna så sa han nu går klockan lika bra som någon Amerikansk klocka. och så frågas vad han skulle ha för arbetet 3 daler sa han så var det bra. Till sist kom den versta Olockan han hadde varit ute å vandrat hela dagen och kom till stället han skulle bo på sent på kvällen sedan folket hadde lagt sig och då ville han inte knacka på utan jick in i stallet och lade si i en spilta men en av hästarna hadde kommit loss om natten och sparkat honom i huvudet så han låg å var död när husets folk kom dit på morgonen efter, så blev han begraven i Lindome Kyrkogård. Och så var den fine Inskenör och Adelslägtade mannen Sven Tuvesson (Kvest) saga all