KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Ucklums, Bohuslän 1928

påsk

Berättare: fru Albertina Andersson (f. 1850)
Upptecknare: Viola Gustafsson

Transkriberad uppteckning

Den första som kom påskdagsmorgon trodde de inte var någon bra människa. Då tog de äggvattnet och slog över den. Det skulle vara det att de inte skulle kunna komma och göra något ont sen.

Socken Ucklums
Landskap Bohuslän
Härad Inlands Nordre hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: påsk

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Ucklums, Bohuslän

Skjutsar.

På ett ställe på landsvägen i Ucklum trodde de det spöka. Det var på Sköldunge marker. Där hade de rövat och slagit i- hjäl folk i forna dar. Jag var tjugofem år och inte rädd för någon sort, men en gång när jag kom den vägen fram, ville hästarna skena för mej på det stället. Där låg famnved vid vägen. Men rätt som det var började pojkar skratta i skogen, och då blev jag glad.

1945 Läs sägen →
Ucklums, Bohuslän

Häxor

I Ucklum bodde en gumma, som var så trollkunnig att hon kunde blå- sa upp knutar, hur svåra de än voro. Min far, som var född 1785, hade hört denna gumman uttala besvärjelser, när hon släppte ut sina djur på samsmarken. Hon gick upp på ett berg eller en kulle i närheten och ropade utåt: Hör du gullfot, ta inte min ullfot. Jag önskar dej ett stort stycke långt bort och inte nära vid. Hut åt Holland och hut åt Hälvete!" 2. En finnkäring kom en gång till min mormor och bad om en kjor- tel, men mormor sa: "Jag har ingen". Då blev finnkäringen arg och sa: Du har många kjortlar på loftet, det kan jag se". - "Ja, men dem / dom behöver jag." Då sa finnkäringen: "Du ska aldrig behöva någon kjortel mer." Dagen efter blev mormor sjuk och låg hela sitt återstå- ende liv, så hon behövde aldrig mera någon kjortel. Så man kan se att finnkäringarna kan mer än andra och att det är farligt att göra dem emot.

1960 Läs sägen →
Ucklums, Bohuslän

Kloka

En okänd kvinna, som syntes vara på vandring, kom en gång till Ucklum och mötte där en änka, som satt och vaktade sina får. "Varför sitter du här," sade den okända. "Jo, jag vak- tar mina får för rovdjur," svarade änkan. "Ja, men vill du till hösten giva mig ett fläckigt lamm, så skall jag freda dina får för rovdjur." Änkan släppte sina får lösa och inget blev varken rivet eller skadat. Om hösten kom den okända och frågade: "Hur har det gått med fåren?" Änkan svarade: "Jag har alla mina får i be- håll och nu kan du få ett fläckigt lamm, som jag lovade dig" "Nej," sade den främmande kvinnan, "jag är nöjd med att du hål- let, det du lovat. Behåll du ditt lamm. Jag har ingen använd- ning för det." Och därmed försvann hon. Att det var en finnkäring, det var givet, men inte var hon av / de elaka. Berätterskan tillade, att fläckiga lamm får man, om man skalar - barkar - käppar bitvis och lägger dem i vattnet, där fåren dricker, får man fläckiga lamm. Därest ej inslaget varit från bibelns Jakob och Laban, skulle det här peka på gamla Gudasagan och hedendomens skyddsandar ( Olaus O:s funderingar).

1962 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR