Transkriberad uppteckning

I Ucklum bodde en gumma, som var så trollkunnig att hon kunde blå- sa upp knutar, hur svåra de än voro. Min far, som var född 1785, hade hört denna gumman uttala besvärjelser, när hon släppte ut sina djur på samsmarken. Hon gick upp på ett berg eller en kulle i närheten och ropade utåt: Hör du gullfot, ta inte min ullfot. Jag önskar dej ett stort stycke långt bort och inte nära vid. Hut åt Holland och hut åt Hälvete!" 2. En finnkäring kom en gång till min mormor och bad om en kjor- tel, men mormor sa: "Jag har ingen". Då blev finnkäringen arg och sa: Du har många kjortlar på loftet, det kan jag se". - "Ja, men dem / dom behöver jag." Då sa finnkäringen: "Du ska aldrig behöva någon kjortel mer." Dagen efter blev mormor sjuk och låg hela sitt återstå- ende liv, så hon behövde aldrig mera någon kjortel. Så man kan se att finnkäringarna kan mer än andra och att det är farligt att göra dem emot.