KORPSKRIFTEN

...
Meny

Skogsväsen

Berättare: Julius Johansson (f. 1855)
Upptecknare: Hilmer (Helmer) Olsson

Transkriberad uppteckning

En karl träffade "skogroa", han gav sig i prat med henne och kunde sen ej låta bli att gå till hen- ne då hon kallade på honom. Hans hustru jagade honom då ifrån sig och tyckte han jämt kunde hålla sig till sitt fruntimmer i skogen. Sen var han försvunnen. En jägare träffade en skogsrå, hon sade till honom, att han skulle få tur i jakt, om han gav henne en gåva, då skulle han sen aldrig skjuta fel. Om man gått vilse i skogen, kunde man vränga tröjan avigt, så hittade man rätt. Ett annat bra sätt var att ta av sig halsduken och knyta knu- tar på den. Det har berättats av de gamle, att man sök- te bränna skogsfrun med glöd, för att hon ej skulle för- därva milan.

Socken Bokenäs
Landskap Bohuslän
Härad Lane hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Skogsväsen

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //