KORPSKRIFTEN

...
Meny

Tomtar Näcken

Berättare: Märta Nilsson (f. 1897)
Upptecknare: Oscar Natanael Svensson

Transkriberad uppteckning

Tomtar är onda andar som blivit nedstörtade från himmelen. Tomtar kallas i Eda för jordtôsser. På ett ställe i Helgeboda kom en liten man och ville att matmodern skulle följa med honom, ty hans hustru skulle föda barn. Hon följde med och fick krypa under sin egen ladugård. Allt gick väl. Innan matmodern gick bad tôssemora henne att flytta en ko i ladugården för när de kastade sitt vatten kom det på tôssarnas matbord. Hon bad henne också att hon inte ksulle bli rädd om hennes man kastade ngt efter hen- ne. (Tomtar vilja göra ont efter människor som de efter dem) Som ett bevis för att det finnes tomtar anförs att då en ko kalvat på natten låg på många ställen kalven i kätten, då man kom till ladugården på morgonen, och "kalven kunde inte ha lyftat dit sig själv." - Vid Forsbron i Helgeboda tog "forsnäcken" en kvinna och höll henne ut över broräcket. Detsamma har hänt flera där. Ibland kunde man få se en vit häst vid forsen.

Socken Eda
Landskap Värmland
Härad Jösse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tomtar Näcken

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //