Transkriberad uppteckning

För H. T. V. folkminnespristävlan. Något om tro, sed och sägen från gränssocknarna Torrskog och Blomskog. På lussemorgonen skulle man upp i otta och så väl människor som djur skulle då rikligen förplägas. När fodret utdelades till kreaturen skulle man säga til var och en av dem: Ät väl och trivs väl, i dag är den välsignade lussotta. På julkvällen, då man satt till bords kunde man få veta om någon av familjen skulle dö under året, ifall någon av husfolket gick ut och såg in genom fönstret. Skulle någon dö under året, så satt denne då huvudlös vid bordet. Om någon satte foten mellan dörren och tröskeln så sade man att "det spörs lik", man skulle få höra att någon dött i grannskapet. När en person varit på besök och skulle avlägsna sig igen följde alltid någon av famlijen med ut, man skulle släppa ut "varn" efter den besökande. Då öl skulle bryggas skulle den som "lade vid", satte till jästen, skrika så mycket denne förmådde, då det skulle bli "god gång" på ölet. Om man köpt en ny ko, så skulle hon ledas in i stugan och få nosa på muren så skulle hon trivas bra. När en ko kalvat skulle man lägga stål i "kalvkôlla" för att skydda kalven och över ryggen på kon skulle man hänga ett par mansbyxor för att hon skulle ta sig med kalv igen nästa gång. / Den första vitsippa som man fick se på våren skulle man äta opp, så behövde man ej befara att få se någon orm under året. Barn skulle ej härma lyten o.d. för då kunde de bliva sådana, ifall vädret vände sig. Ej häller borde de svänga eldbränder eller stickor med glöd på i en cirkel, för då skulle de väta under sig på natten. Unga kvinnor, som hittade dubbla nötkärnor eller åto upp en dubbelpotatis sades skola få tvillingar under sin levnad. Havade kvinnor skulle vakta sig för att se igenom en dörrspringa e.d. för då skulle barnet bliva vindögt. Ävenså skulle de se till att de ej åto med spruckna eller söndriga träskedar för då kunde barnet bliva harmunt. Upptecknat av G. A. Hedenstam Mellerud den 11 Jan. 1927