Transkriberad uppteckning

Gammalt skrock, gamla ordstäv och talesätt från norra Halland. Frillesås Om en person gått vilse - natte- tid, till exempel - så hade han blott att taga av rocken, vrän- ga den, och taga den på igen med avigsidan ut, så stod det strax klart för honom, var han befann sig. Om fyra personer, vid häls- ning, skaka hand med var- andra, och deras händer där- vid, oförutsett komma att ligga korsvis över varandras, får man snart spörja för- lovning. Den person som får sitta / mitt för ett bordshörn, t.ex. vid kalas, blir aldrig gift. Vill man veta om en person har fästman - eller fästmö - drager man i hans - eller hen- nes - fingrar. Så många fingrar som det "knäpper" i när man dra- ger, så många beundrare har ifrågavarande person. När en sked faller i golvet, får man fruntimmersfrämman- de; faller en kniv eller gaffel, får man herrfrämmande. Om man nyser på fastan- de mage - d.v.s. innan man förtärt något på morgonen, så betyder det missöden och förtretligheter under dagens lopp. Om man sjunger på / morgonen, får man gråta innan kvällen. Om näsan kliar, blir det förtretligheter eller och kommer det näsvist främmande. Om man, då man kläder sig på morgonen, råkar få på sig något plagg på "vrånga", d.v.s. med avigsidan ut, så händer alltid något galet under dagens lopp. Om det kliar i högra han- den får man ett gott handtag. Kliar det i den vänstra, får man brev. Har man vita fläckar på naglarna, betyder det att man har beundrare. Ju större fläckarna äro, ju trognare beundrarna. / Om det finns tomrum mellan en persons framtänder, kommer denne att bli rik. Den person, hos vilken ögonbry- nen mötas över näsan, kommer att drunkna. Om kaffet "flyter", betyder det att man snart får pängar. Om man ser på sina, eller andras händer, får man snart spörja någon död. Om någon kryper på golvet, får man ävenså snart spörja dödsfall. Om någon råkar sticka ett finger i degen, då man bakar, eller i kakan, innan den sättes i ugnen, kan man vara sä- ker att få spörja ett oväntat dödsfall innan nästa gång / man bakar. Tager man i dörrhandtaget, för att öppna dörren, och nå- gon samtidigt tar i samma dörrhandtag på andra sidan får man spörja dödsfall inom släkten. Om man, då man går ge- nom en dörr, råkar stänga den så hastigt, att den skaver mot hälen, får man även höra om någon som dör. Om det regnar på söndag blir det regn och ruskigt vä- der hela den följande veckan. En gång hade man lagt mär- ke till att det regnade elva söndagar å rad, och var reg- nigt lika många veckor. Om barn, t.ex. springer / omkring någon som sitter stilla växer denne icke mera. Om man vaggar med vag- gan tom, får barnet någon sjukdom. Den som håller en stol i handen och svänger den runt på ett ben, får "stolsting", ett slags ögonsjukdom. Den som spottar i elden, får såra läppar. Om man råkar få en bläckplump på pappret då man skriver brev, är det ett tecken att brevet blir kär- kommet för mottagaren. Ett ordstäv om göken säger: Nola gök - jola gök; Östa gök - trös- ta gök; Sönna gök - sörja gök. Västa gök - bästa gök. / Det är så ont efter pängar som efter hönständer. Osvuret är bäst. Det var rysligt - om det var sant. Det är mycket i många- handa. Det syns inte på långt håll och svaga ögon. Det gör ingenting hundra år härefter. Konsterna äro många - den som förstår dem. En språkar så mycket, och det räntar sig så litet. Säj tjomänna (= ja, men) ska du få en kyss. Han är rättfram, som ett krokigt värahorn (= baggahorn). / Dä tyr ( = räcker) och blir över. Skam till folk - och så´na hundar har dom. Det var skada för en daler. Sams kusiner, sa mjölnaren om svinen. Stort snyte ( = näsa) är intet lyte. Då är det värre skam att komma näselös fram. Lite snett är inte lett. Det blir alltid någon råd blir det ingen annan. En ann, kan vara lika god som halvann. Det är hemskt när en tänker påét, annars går det väl an. Han talar som de blinda slåss. Lycka på resan, stupa på / näsan, men bryt inte av den. När man talar om trollet, så är det i förstugan. Gå och lägg dig och bred någonting gammalt på dig. Stolla har många roliga stunder. Det stämmer som en gam- mal kyrkoräkning. Jag tycker jag ser min hus- tru, så blinde Petter, när han kände henne med käppen. Nu börjar det roliga, sa bon- den när han piska käringen. Hå, hå, ständigt, men värst om nätterna, för då får man intet elvakaffe. Konsterna ä många, men knepa ä fler. Dä ger sig i ändanom, / sa repslagaren. Herrarna i staden och bön- derna på land. Gomedda, gomedda, sa bocken till geta. Sätt dig mens du står, ska du få ja, innan du går. Jag glömde att missäga mig. Fredagen är en herre, an- tingen blir det bättre eller vär- re. Ljus i Guds hus, och lyktor i gamla träkyrkor. Efter behag, sa Lunkentus. Du lille, om ja vill, du sto- re, om jag tordes. Det blir längre och värre, för båd större och smärre. Nu är dom blevna stora, både galna och små. (Skulle / varit: Nu är dom blevna galna både stora och små. Han spotta så friskt som en arger båtsman. Vänd på steken. Det faller av sig själv, som gamla gärdesgårdar. Dä går med ett besvär. Jag krusar inte skit, så länge jag är skit själv. Många. många tacker, ska du få, långa som hackor. Vill du ha länger, ska du få som humlastänger. Jag vill varken sitta eller stå. Jag vill uträtta mitt ä- rende, och sedan vill jag gå. Aj, ajja, se så dära, ska du ha Emma, eller hur ska dä vara. / Inte ä jag så noga karl, inte ä jag så noga hållen heller. Nu reser vi herrar, sa ge- sällen, när han gick. Man frågar hur någon mår och han svarar: Jo, tack, det är som du ser, huvudet upp, och fötterna ner. Den är inte många sil- lar värd. Det är räligt med de barna. Först dör dom, så får de mäss- lingen, och sen komma de igen och vilja ha arv. Ur vägen torpare, här kommer bönder. Det är skinn om dej, ( = med synd om dej) fast det är tunt. Det gick, med Davids höns under isen. / Det var en annan femma, sa bonden, när han skrev en sjua. De rika, de har det. Vi fatti- ga, vi får det. Det var skada för en daler. Det är inte tu tal om det. Vår herre skapte ingen hast, sa smålänningen, men han bad dem skynda sig. Det syns inte, på långt håll och svaga ögon. Det syns inte - när en går fort. Det gör ingenting hur det ser ut, bara det är bra an- nars. En får lov vara om sig och kring sig för att få lite / i sig och på sig. En får äta det en har, och sjunga det en kan. Detta gäller inte, supa gäller mer. Den synden får en spinna blånor för julafton. Dä stämmer till punkt och pricka. Det är litet som gläder barn. Ära vare med den resan- de, och frid med den farande. Nu är det slut med julen och det granna brödet. Det är klart som korvspad. A.--n.