Näsinge, Bohuslän
Tomtar
I gamla tider fanns det tomtenissar här på Tveten och hos
grannen på Torgersbo. De stjäl furage från varandra, den på Tveten
tog på Torgersbo och tvärtom. De möttes ute på gärdet med några
strån från varandras gårdar, och de blev osams och slogs, så det rök, men
om måran plocka de upp allt, så det syntes inte, var de varit.
På Boråsgården var de så i bet för tomtenissen. De hade kört hem en
stenhäll från berget, där han hade sitt bo, och han flytta efter och blev
så besvärlig. En barrkvist låg ute på berget och hoppa, fast det var
alldeles stillt. En gammal gumma ville veta råd till det, och hon tog
kvisten och stoppa in i bakugnen. Men hon hade inte förr kastat
in kvisten i ugnen, så hoppa alla bakedoningarna ut på golvet.
T.o.m. i lagården var nissen och ryckte undan pallarna, när de mjölka,
så de fallt. En av sönerna hade varit på Näsing och skratta, för han
trodde inte, att nissen hade kommit till Boråsgården. Om kvällen
gick han till stallen och gav hästarna. Han hade ingen lykta och
/
såg inget. Men då han gått ut och stängt dörren efter sej, knacka
han tre gånger på dörren. Då knacka det tre gånger från insidan.
Han kom in alldeles vettskrämd. Till sist tog de väck ett fönster och
sköt genom hela lagårn ut genom dörren. Det skulle ha hulpit, så
nissen blev borta.
Mamma tala om, att det var en tomtenisse, som hette Junker. Han var
snäll och sikta mjölet till bakning, och det blev drygt mjöl.
Hon som hade tomtenissen tyckte, att han inte skulle gå så dåligt
klädd, utan hon sydde nya kläder och la till 'en. Han tog dem på
och sa: "Junker är granner,
han sig neddammer,
han siktar aldrig mer."
