Transkriberad uppteckning

Höglanda den 15/123 1919 julseder från Norrahallan Tölö Socken! Som firades i mitt hem för femti år tillbaka. Om Lusse skulle slagtten försiggå vi slagttade Två stora grisar en stor ko eller en tjur på mitt hem der blev Inte ont om palt i slagtemånen som di sade förr. Nu för tiden om di har en gris så säljer di hälvten så köper di mar- Garin och dricker vatten. men det var en betydlig skilnad på Styrkan. di som föddes för hundra år tillbaka var dubbelt Så starka som di nu är. jag tror att det är matarningen som Det måst beror på nu för tiden äter di vetebröd i allmenhet Förr i tiden åt di bönebröd. Min farfader föddes för något Mer än hundra år tillbaka han var så stark som en liten häst han var åttiofem år när han dog han hadde aldrig varit sjuk. När slagten var gjord så skulle ljusen stöpas det blev intet Liteljus som stöptes skall jag säga di hängde runt väggarna det var många slags ljus grenljus stora tjocka vaseljus. Så skulle baket försiggå som räkte i dagarna två det blev Bröd i långa banor och hur många sårter mins jag inte Men var sin julahög med småkakor skulle var och en ha på julbordet. Så skulle det bryggas det blev en dricka som Dugde skall jag säga en skäppa malt till brygden men di Var rädda för att brygga på Tomasdagen för då drack Tomas ur dricken trodde di, Så skulle det göras rent både Utom och inomhus så skulle kopparljusstakar ljussusesur ljuskronor putssas rena före julafton. Så när julafton gjorde sitt inträde så skulle julträdet klädas med papers Blommor och äpplen här och var ingen som hadde någon Gran för femtio år tillbaka. Så nu var den store doppare dan kommen som di kalte den. Det var inte den lille Kettilen som var på elden den dagen men det var inte Litet såvel såm lades i den häller. så när det var kvällen så Skulle det doppas vi var nio fullkomna personer utom mig i mitt hem alla skulle vara med och doppa. Så skulle jul- kärven/halmen bredas på golvet då blev där liv i barnen när halmen kom in då var det jul för barnen på den tiden. jag är stolt över att ha fått vara med och breda julhalmen. / Alla djuren skulle ha hö till foder på julafton. Så skulle det läsas och Bommas alla dörrar så att inte någera kom in och tog mogebollen som di kalte det. Så skulle di äta kvälsmat om det var någon ute och såg in genom fönstret när di åt satt den utan huvud som skulle dö på det kommande året. Så gick di ut med en psalmbok och slog upp boken ute. så gick di in om det var en begravningssalm som di fick upp så skulle di dö på det kommande året. Så var det en bonde i min närhet som hadde en tomtebese han lejde besen på juleafton för hela året han satte mat till besen var kväll. så tog di inte maten ifrån julbordet när di hadde ätit för di trodde att di döde kom till sina hem julnatt då skulle di döde ha mat och brävinsflackan fick inte vara borta ifrån bordet. Så skulle hela Familjen ligga på halmen julenatt det var nog med avseende på Frälssaren. Om ottesången så skulle alla köra som hadde hästar då körde di på kapp ifrån kyrkan den som var först hemma, han fick först skördat in sin säd. Min farfader talte om hur det var för hundra år sedan då red di till Ottesången så var det en som bar betlehemsstjernan di som gick bar blåss i händerna jag har min farfaders hatt som han bar när han red till Ottesången då skulle di föreställa de visa männen från Österlandet. På juldagen var det en skam att gå till nästa granne då skulle alla vara hemma. Om vinden var sydlig juldagen så skulle det bli ett fruktsamt år troddes det. Annandagen på morgonen så var det inte många som sov efter k. l. 12 då gick pojka ifrån den ena gården till den andra och tog mågebollen som det kaltes. Så gick di till fönst= ret och sade ( Nu ha vi mågatt och nu ha vi gjett men än har vi inget bränvin sett) Nu är det femtio år sedan di red Staffan. Annandagen så började lekarna i halmen då pröva di styrkan när di drog kävle som det kaltes här sedan så många jul= konster som gjordes spänna spark. ro till tyskland sula Kongens stövlar jag kan inte räkna upp alla som jag varit med om. Halmkroner och Kroner av svinborst brukades här för femtio år sedan. Nu vore det roligt att veta om det är någon mer än jag ifrån Hallan som skrivit till eder om julseder var snäll och underrätta mig härom det intresserar mig! Min Adräss är Lägenhetsägaren. johan Carlsson N= 1 Höglanda Anneberg