Transkriberad uppteckning
Elofsbyn 7 Desember 1919 Hur jul firas föritiden, Vilket beretas af Elina Svensdotter som i sin barndom såg en mycken het af desa seder och bruk hon var föd år 1844. men ävenberetar endel efter sin fader Sven Svensson i Elofsbyn, som var föd 1806 död 1889. han lefde och var bosat här, som nu beboss af dottern Elina Svensdotter, Plassen är belägen. i hemmanet Elofsbyn i Töcksmarkssoken Nordmarkshärad af Wärmlandlän. (Postt adres är Töcksfors) Brätelsen lyder sålunda klokan 3 på lusotas mårgon skulle julesuga slacktas, Sedan skulle skona som till hörde huses folk smöras. Allt till jul skullle vara färdigt 3 dagar före jul, äfven veden skulle då vara hugen. Och då kåm fästingarna körande till gårdarna och då skulle di ha säd i sina säckar samt kallas. di hade grana säckar med röda och gröna tofsser i säckbanda tömmarne var snoda af röt vit och grönt garn, hästecke var det ock så gröna tofsser i alla 4 hörn. och allt deta skulle fäste piga ha gort. der för när fästingarne kåm till en gård, kåm huses töser utt för att se på ###, för att di skulle lära att jöra desa saker när di blef fästepiger. hästarna skulle klipas 3 dagar före jul tidigt på otta. deta för de att di inte skulle få nisse i stalet. Om julafton skulle man bära in så mycken ved, att man hade över juldagen, och äfven skulle man intaga köt och allt vad man skulle ha tur boden, för om man gjick till skullet eller till boden om juldagen då skulle, = / det icke stope varken ved, eller mat. Om julaftonen skulle lögen in, Och fågelneken upp på midag. fick man fågel i neken strack då fick man får lycka om åre. under julen skulla väggarna vara kläda med boningar eller lakan. om julkväl skulle alla lögas, och ha lögsup, men ingen fick gå i lögekare förän man hade släft varmme der i för det kunde vara neck i vattne. under jule= kvällen skulle jule reset brina, och dessa var noga att resa och skulle resas af husfadern, och under det han bran fickingen kåmma när den och icke fick den ramla af sig skällf uttan den skulle brina stadigt ned, annars var det inte bra. när den hade brunnit ned, skulle man slå en sup bränvin i glase, Reset var bäst om den var af töreved, för då skulle man få fete bässar om åre. Alla man skulle sita till bors om julkväl, och ingen skulle gå utt för det var icke bra. När man sat vid bordet stack någon sig utt och titade in jenom fönstret sat det någon vid borde uttan hufvud den skulle dö om åre, katten fick icke vara ine om julnata, datt det något under bordet när man ått det fick man icke taga upp för om mårgonen skulle man seefter om (det var borta var det borta då hade tom= ten varit der. juleborde var ett långt bord efter den enasvägen, på innersidan var det en fast bänk, på ytersidan var det försyt (?), bordet var dukat med vita (lösa bänkar) dukar af line. över bordet hang kronstanger och på den var det som husets line hang så mycket det fick rom, Den mat som ständigt skulle stå på bordet under hella jul, var en kakrufva, en stomprufva, en ostrufva en smör ask af tre, ett tenstop med öli, en brän vinspottel en drickesbägare, / Även på kakrufva skulle bolakaka ha sin plass den var uttstyrd med figurar på der var jul grisen, harar ringar och den prydliga julebocken med sina stora horn. allt var jort af deg och stegt i bakomen. när man säte sig till bords skulle husfader läse och sungge, och äfven när man gick i från borde skulle det läsas och sunggass, halm skulle uttbredas på gålve i julstugan. Och jule juse skulle brinna hela jule natta om det slocknade det var inte bra för då skulle någon dö om åre, och sorg skulle draba det huse under året, Om julda mårgon fick man icke tända varme från jullejuse uttan det skulle blåsas ut, Om julenata brukade att bare och höfse i fjuse, om julekväl skulle man säga tillvarge djur ätväl och trifsvel i kväll är det julekväl, om julotta skull man även säga ätväl och trifs väl i dag är det judag. tidigt om julottas mårgon skulle man upp för att tända jule jusen i fönstren det var 2 i varje fönster, sedan skulle man till kyrkan der var ottekänst, och då skulle man ha jus med sig till kyrka och det skulle vara grenejus, det var en stam med så många grenar på som det var med lemmar af huse, när husfolket hade rest till kyrkan, då skulle halmen som låg på golve utt bäras, när man kåm från kyrkan skulle man sitta till bors och läsas och skungas om juldan fickingen gå i stugorna på besök för det en skam. men om judakväl då kåm julebockarna. di var kläde i både mans och fruntimersdrägt men styga var di. Ansikte var beklät meden mask af fåreskejn med ulla utt. med hål för ögonen munnen och näsa / Näsan var af skin och ganska lång. till lufva brukades en Peckluva mången gång med en kosvans i topen. dem lefde lustigt och lifvat den de kåm. dem åt och drack som dem ville af maten som stod på jule borde. reset var det äfven då af god björkved. Om annadagjul då väcktes man af skärn gossarna, som stanade uttan för fönstret och sang om den juse skärnan, dem bar två jus under ett såll. (di sang så här) I dag I dag är Andajul vi tacka di så gena, altför den juse skäna, (deta är vad hon mins af visan) på annandagkväl då var det barna kväl, då fick barn börja gå i stugorna och leka. Om nyrsafton skulle man sita till bors igen och då skulle det läsas och skunggas, både till och i från borde. Och då skulle man resa botenreset som skulle brinna till andra året hade in trät. för man skulle vaka utt det gamla året. när det var jort skulle man läga sig att sova, men man fick icke sofva till morgonen uttan husfader skulle upp i mörkret och skrifva det nya årtalet på murvallvet och den som förs skref årtalet den fick bästa skörden om åre. om Nyrdagen fick man att gå i stugorna men det var icke alla som ville gå då häler, män om det kåm en mans person om nyrsdagen de var bra, men var det ett fruntimmer då vart di bedrövade, om träten kväl då skulle man sitta till bors i gen och skunggas och lässas skulle det, samt en god björkreset skulle brina om tjundakväl skulle man dricka julen utt och det på ranner så det förslog. (Slut) jag in sänder deta för att få del taga i eder jultäfvlan, som jag ser i vår käre (Handelstidning, Veko blad. Götteborg) God jul. Och gåt Nyttår önskas eder, af in sändaren som är. E. Mogren Elofsbyn Töcksfors