Transkriberad uppteckning

Frillesås Hall. A. Andersson (Obs. Han heter numera Sandklef!) Folkminnesanteckningar i anslutning till av Folkminnesföreningen i Lund uppställt "Frågeformulär III" Folkseder m.m. från vårhalvåret. 2. Om bönorna sades det, att "gamla Korsmässe- da, ska bönera ha tre bla." Man ansåg, att bönorna skulle bättre reda sig, om de såddes i så pass god tid. 4. Efter "Petter Katt" är det farligt att köra på is, "för Petter Katt" lägger varma staina i åner å sjöa". "Om bia leva över Ture å Tyke, så klara de seg sen". 6. Det vill synas, som om man räknat de s.k. "vegera" något olika. Somliga påstå, att vecko- räkningen börjar den 12 april med 12:e veckan och sedan fortsätter med 11:e, 10:e, o. s.v. tills "vegera ä slutt". Andra gamla påstå, att "vegera börja 12 april å ä slutt om messommar." Emellertid sådde man linet Karolinada- gen, kornet i 5:e veckan eller "når aine- busken ryger". 7. Någon "oppsittekväll är inte känd, om man undantager, att det stundom bru- kades att vaka över julnatten. Detta vakande utfördes dock vanligen av en familjemedlem, medan de andra fingo sova. 8. Påskafton firades med eldar, och så är fallet än i dag. Detta torde vara en av de få seder från fordom, som bibehållit sig ända in i vår tid. Ändamålet med påsk- eldarna är dock försvunnet ur folkets minne; man tänder dem av gammal vana, och så synes ha varit fallet så långt någon kan minnas tillbaka / 19. Första maj har firats genom att "drecka märg i baina", vilket vill säga det samma som ett omåttligt ätande och supande. 22. Vid midsommar restes midsommarstång, som skulle prydas med "svidapiger". Fastlag, påsk och pingst m.m. dylikt. 2. Dagarna i Dymmelveckan kallades: "svarta manda, svida tissda, dömmle onsda, skärtorsda, langafreda å påska-afta". Stående maträtter okända. 7. Häxorna stego upp under natten (påskafton) togo en "sobel" och redo på den till Blåkulla. Om någon fick se dem, innan de kunno bege sig av, kunde denne få dem att stanna hemma. Hade resan begynt, kunde ingen hindra dem att fortsätta till bestämmelse- orten. 8. Som skyddsmedel mot häxorna avfyrades påskafton en massa skarpa skott upp mot luften. Detta skyddade för häxorna tills nästa påskafton. 9. Kristi himmelsfärdsdag på morgonen innan solen gått upp, skulle man gå ut och dricka vatten ur bäck eller rännil, som rann mot norr, så blev man frisk, ifall man hade lidit av någon bröståkomma, lik- giltigt vilken. --------------------------------------- Det mesta av ovanstående har jag hört min far (nu 60 år) berätta efter en gammal gumma, som hette Petronella, och som i hans barndom berättade dylikt. Min farfar (född 1825, död 1903) kunde någon gång berätta sådana historier, som härrörde / från Petronella och andra. Men som vare sig min far eller min farfar sjölva trodde på skrocket, så lade de heller inte så noga på minnet, vad de hörde. Undertecknad är emellertid bekant med personer, som än i dag tro på slikt, och när jag får tid att ordentligt "pumpa" dem, skall nog materialet bli rikhaltigare. Jag tänker nu särskilt på en gammal sjöman, som nu är omkr. 70 år, och vilken jag stundom hört berätta historier om sjöormen och annat. Som jag inte är fullt säker på hans historier, då det är rätt längesedan jag hörde dem, vill jag först utfråga honom, innan jag insänder dem. Beträffande "Frågeformulär II" skall jag nog också bli i tillfälle lämna upplysningar, när jag hinner. Kan i detta sammanhang omtala, att den vitt- bekanta, nu avlidna "Kungsbackagumman" just lärt sin konst av en gubbe i Idala, som är beläget ett par km. från mitt hem. I detta sammanhang kan jag inte under- låta att omtala,att en liten halvsyster till mig hade två födelsemärken, ett å halsen och ett intill högra ögat. Läkare söktes och försökte taga bort märkena, vilket lyckades något så när med mär- ket å halsen; det vid ögat satt dock kvar. Så fick en äldre gumma se flickan och sade då: "Ah,dä där ä kistenawla, dä kan inte doktorn ta bort." Nå, min styvmor omtala- de detta för en äldre kvinna, som lever ännu för resten, och fick då i all hemlig- het veta ett medel, som sades verka ofelbart. / Det användes och nu kan man inte upp- täcka minsta spår av märket i fråga. Jag bör kanske tillägga att läkaren icke behand-lat märket vid ögat, emedan det låg så nära ögat, att han sade sig behöva vidtaga någon särskild åtgärd som skydd för ögat under behand- lingen. En gubbe, som dog för ett tiotal år sedan, var ett verkligt orakel beträffande väderlek. För att ta ett ex. förutsade han under våren 1907, då det ännu var synnerligen torr väderlek, att den komman- de sommaren skulle bli ovanligt rik på nederbörd. Jag skall bland gubbens än- nu levande vänner och bekanta försöka få reda på hans "märken". Gubben var mycket vidskeplig och en stor del av hans "märken" torde tillhöra det vidskep- ligas område, medan åter annat torde varit naturiakttagelser. Anm. Där jag vid direkt anförda ord ur ortsdialekten begagnat "rv" avses ett ljud som i det när- maste överensstämmer med engelskt "rv". Sandklef, Frillesås d. 4/3 - 1920 Albert Andersson