Transkriberad uppteckning

För långa tider sedan var en bonde i skogen och brände pottaska. Bäst han skötte om elden, började han höra, hur det viskade och tasslade mellan träden: »Kom till bröllop mot fredagskvällen klockan nio». Det var trollen, som bjödo till bröllop. »Då skulle det vara lustigt att vara med», tänkte gubben, som inte just var rädd av sig. »Får jag komma alls?» frågade han. »Jo, bara du klockan tolv om fredagsnatten slår tre hugg med yxklacken på det här berget, som är här nära till, så slipper du nog in», svarade bergstrollet. Bonden gick gena vägen till prästen för att fundera om saken. Prästen gav honom något litet nattvardsvin och bad honom att spilla några droppar av det i maten, som trollen skulle äta på bröllopet. På utsatt tid gick bonden till berget och slog med yxklacken tre hugg, som det var sagt, och vart insläppt i en vacker bröllopssal. Där vart han lika väl mottagen som en präst i helvetet, och där satt spelman vid bordet och spelade, och de andra dansade och hade så hjärtans roligt. Då de skulle börja reda till bröllopsmiddagen, bad bonden, att han skulle få vara kock, och det gingo trollen in på. Oförmärkt spillde han några droppar vin i maten. Därav blevo trollen så i strykfyllan, så att de inte visste alls vad de gjorde, utan började träta och rivas och slåss sinsemellan. Till slut sade en av trollen: Det är den där karlen, som vi ha slarvat hit, som rår för det här krakelet, och därför är det bäst, att han lagar sig härifrån så fort som möjligt.» Brudgummen gick då och sade åt bonden, att han skulle laga sig därifrån. Men han svarade: »Inte vill jag gå, förrän bröllopet är överståndet.» »Bara du går», sade brudgummen, så ska du få så mycket penningar, som du orkar bära.» Så tog han fram en säck och öste däri nio skovlar silvermynt och gav säcken åt bonden, som lade den på ryggen och gick nöjd och glad hem.