Transkriberad uppteckning

Det första på morgonen sattes fågelneken upp. Hade de god råd på havre, så fick fåglarna två neker. Van- ligaste var att de fick en. När far hade satt opp den, så tog han första supen. Sedan blev det inte något, förrän vi skulle doppa i grytan på middagen. Julhalm hade vi inte på golvet. Det såg jag inte, hur de bar sig åt med den. Men jag var inne i en stuga, där de hade julhalm på golvet. Det var en tredjedag jul. Han låg kvar då. Alla skulle ligga på golvet om julnatten. Det var gammalt. Mina för- äldrar hade legat på julhalm i sin tid. Den första julgranen som jag minns var i mitt fö- äldrahem. När vi blev såpass stora, att vi förstod nå- got, så gick far efter julgran på julafton. Den hjälp- tes vi åt att kläda. Den rack från golv till tak. / Vi hade inte mycket att hänga i granen. Papperska- rameller, grankottar som vi klädde med papper, nöt- ter, pappersremsor och ljus. Så fick vi hänga pep- parkakor och bakverk på kvistarna och knyta fast ljus. En hög av bakverk lades på bordet. Förut lades en kaka, bakad av grovt rågmjöl, sedan en kaka av sik- tat rågmjöl (sektkaka), sedan en vörterlimpa och julosten överst på högen. När kreaturen fick foder om kvällen, så skulle en tala om för var och en ko att det var jul. "Ät väl, trivs väl, lägg hullet på ryggen och inte på rompa dä ä julekväl i kväll". Så fick kossan en klapp. Hö skulle de ha i detta mål. Vi satt runt kring julbordet, när vi åt julekväl. Inte vet jag, om det var farligt att titta under / bordet. Det aktade vi oss nog för ändå för tomten kunde sitta under bordet. Det förekom att de tog ett mått havre med sig in i stugan om kvällen, som hästen skulle ha på morgonen. Men det var inte visst om julkvällen. När det fanns ett nyfött barn i stugan, så brann ljuset hela natten. Om det gick att få tag i björkved så var det bäst till julbrasan. Bordet skulle stå dukat, ifall att de döde skulle kom- ma.