Transkriberad uppteckning

Ingen människa fick gå någonstäds juldagen. Det skul- le vara så stor skam åt, men sen var det sus och dus värre så än nu för tiden.De brukade ria Staffan. De ree in mä hästa, om de kunde komma genom dörren. Det vet jag inte, om de sjöng. De ginge åt fähus och stall och röjde ur och gjorde illa på många ställen. Eljest blev de inbjudna och finge kaffe och brännvin. Om de vågte, vöre så pass nyktra, så kom de fram, men ofta vågte de inte visa sej. De slängde ut höns och hetta på så mångahanda. Julhalm, det är sjutti år sen den blev borte. Halmen fick de inte röra julafton och juldan; de fick inte oredan. Men an- nandagen började de rasta i halmen. Jag har haft julhalm i denna stugan i många år, över hela golvet i rummet.