Transkriberad uppteckning

Rallare bodde några på vart ställe här. Vi hade tre, fyra hemma. En var från Blekinge, de andra var smålänningar. Det var ungt folk, rediga pojkar. Men de söp mycket. De sparade inga pengar. De spelade kort om kvällarna, och "spelarebasen" spelade till sej från de andre. Det var två som blev hemma till vårat över jul. De hade fått hem sitt julbrännvin. På kvällen annandag jul kom flere dit från Duvehed. De söp allihop och hällde ut bränn- vin på golvet. Då hade vi bud efter en stor marbo, som bodde hos handlarn i Limmanäs. "Hur bär I er åt?" sa han. Han söp inte själv. Mamma sa te marbon: "det vore väl, om du kunde få iväg dem." Ja, han öppnade dörren och slängde ut dem på gården en efter en. Ja, de friade till töser här. En som blev stationskarl / i Ölmevalla gifte sej med ena, som hette Paulina, och Mar- tina i Stena gifte sej med en rallare. Hon var så kär i ho- nom. "Om han går te Ormagårn, ska jag följa med honom" sa hon.