Transkriberad uppteckning

Jag är den enda som bor kvar på Kalvön nu. Hela vintern bodde jag ensam här på ön. Bernhard och Ottilia flyttade häri- från till ålderdomshemmet förra sommaren och där dog Bernhard på hösten. I min barndom var här gott om folk och ungdom. Min far var född på Hjältön i Bokenäs och min mor var från Orrevik, från ett torp under den gården, som Simon Wik- ström har nu. Jag och mina två bröder bodde i denna stugan länge, sedan våra föräldrar var döda. Det är på tredje året sedan den siste av dem dog; han var i sitt 87:de levnadsår då. Här var flera ställen i min barndom: Johan Nykvists, Efraims i Tomta, Kalles i Klyvareviken, Britta Beatas på Öbacka, Bernhards och Ottilias, Bernhard Wikströms och vårat. De hade en eller två kor på varje ställe. (Detta stämmer ej med Brit- / tas uppgift, att här blott var fem hus. Hon har förstås i två fall räknat upp olika hushåll, som bott på samma ställe.) Kvinnorna i stugorna på Kalvön kardade och spann allmänt åt bönder på fastlandet. Vi hade upptill 8 får. Vi vallade och passade dem själva. De andra släppte sina får på skogen. Getter har ej funnits här i min tid. Vi måste gå till Kavlanda med kor, som skulle till tjur. Vi ledde dem över vadet vid lågvatten. Var det för högt vatten, fick kon gå där till en annan gång hon blev brunstig. Vi hade grävt en källa och stensatt henne. Det kom fien- der från fastlandet och körde den full med sten. En stor stenplatta hade de lagt på bottnen. Vi fick gräva intill den gamla men det blev inte så bra där som på det gamla stället. (Simon Wikströms svägerska, fru Wikström, även kallad Pintorpa- frun, kanske kan upplysa vilka som fyllde Brittas källa med sten.) Här var sådan skog i min ungdomstid, mest gran. Här gick en gubbe och högg famnved. Han hade inte såg utan ba- / ra yxa. Han fick 50 öre famnen. Han bodde på Kavlanda skog. Vi betalte för att vi fick ta avfall-grankvistar o.d. i Kompassvik. Det bar vi på ryggen hem. Här var så mycket bär på Kalvön då. Vi rodde med eka till Lysekil med kröser; det var tre mil dit och tre mil hem. Lingon, blåbär, björnbär och hallon rodde vi till Lyse- kil med. Då vi kom till bryggan, stod stadbor där redan och ville köpa av oss. För björnbär fick vi 25-30 öre litern. Fredrik hette min gubbe. Han var till sjöss i många år. Han hade sitt föfång på sjön. Han började när han var 15 år. En bror hade jag, som drunknade i Nordsjön. Här var sådana bärmarker på Kalvön, när jag var ung, så jag antar, att i hela Bohuslän fanns inte make till dem. Karl i Klyvarevik var gift med ena, som var mor till min gubbe, fast han var kommen för bitti, i förtid. Karl russla' och festa och gjorde av med alla hennes pengar. Gamle skep- pare var svåra till att festa. Julius söp normalt. Var och en tog upp sina potater. Mamma hade rika släkt- ingar, så vi fick långa häst. På senare år lejde vi. / Jag har några plommonträd och äppleträd. Ibland var det mycket frukt på dem. Jag for förr till Lysekil, på det sista till Uddevalla och sålde frukt. Jag hade flera korgar, rodde över till Sörgraven och följde sedan med ångbåten till Uddevalla. Vi odlade mycket lin. Då fick vi gödsla jorden bra. Jag har lakan av lin, som jag vävt. Jag spann stora knippen hös- garn och blångarn. Linet skulle sås på Erik, Hös-Erik. En bröda har jag haft, men den har jag huggit sönder och bränt upp.