Transkriberad uppteckning

På dymmelonsdag ställde mor undan spinrocken och sedan nystade hon inte eller hade något som snurrade för sig. Detta gjorde hon för hönsens skull, för om man gjorde så fick hönsen en sjuke som de kallade "hönekramp". Den som hade gamla kvastar liggande ute, han hjälpte påskakäringarna att skaffa material för mjölka- harar. Det var en gammal sed här, att det sista i brasan om påsk skulle de kasta in i spisen och bränna klövarna efter julaslakten, sedan det var gjort stängde de spjället noga. Så var det en sed, att man skulle reta gamla illa an- sedda käringar genom att rita på trappan eller dörren kvastar och raker. Det var mäst barn och ungdom som bedrev det ofoget. / Anna Greta Johansson Leksberg Kajsa Svensson Påsk 2. Ett gammalt bruk som levde kvar hos de gamla i min barndom var att de med rödkrita satte ett kors över alla dörrar. Det finns säkert gamla stuger kvar i Vadsbo än, som kan visa påskakors från den tiden över sina dörrar. Påskdagen gick manfolken till ladugården och sysslade och det brukade de minsan inte göra. Den som påskdagen ville se i kyrkan vilka käringar som varit i Blåkulla, skulle se på publiken genom en hästakäke, de som varit i blåkulla såg han då sitta baklänges. Om de åt mjölkmat på långfredag, så fick de utslag och mjölken gick ut i varbölder och så mycket vatten som man den dagen drack, så mycket skulle de svettas under skörden. På lördag skulle barna ha påskapisket och de som ville göra det ordentligt gjorde riset av nypongrenar.