KORPSKRIFTEN

...
Meny

Hemmet.

Berättare: Matilda Samuelsson (f. 1845)
Upptecknare: Carl-Martin Bergstrand

Transkriberad uppteckning

Av havre bakade vi runda "bröslevar" - de var mycket tunna och vida, stora som ett stort såll. Vi la dem på en sorts ställningar, som hängde i taket på vinden. En sådan ställning bestod av en träbotten med fyra vidjor eller tåg. Sådant bröd stod sig i många månader. Det var hos Mel- lins. Träbotten var rund. Sådant bröd smulade vi ofta sönder i mjölk, vi soppa' det i mjölken. Ibland bakade vi sådant bröd av vete eller råg. Det var tunt som papper. Hos Mellins på Borröd var det ofta tjugofem personer, som skulle ha mat. Vi bakade mjukt bröd var vecka, tre tråg. Var annan vecka fick vi stå uppe en hel natt och baka tunnbröd av råg med korn inblandat, och sen fick vi stå hela dagen och baka mjukt bröd. Det blev runda kakor, som skars i fyra fjärdingar. Fol- ket fick en fjärding bröd med smör på till frukost och en till / "ökt" klockan 5 på eftermiddan. Det mjuka brödet hängde inte på stänger utan förvarades med papper om i stora koppar- kittlar. Tunnbrödet hängde på stänger på vinden. Vi bakade limpor bara till jul. Vi hade vassle att knöa i eller mjölk. Limporna var av vanligt rågmjöl. Alla tjäna- re skulle ha var sin julhög av två runda kakor och en limpa. Surbröd bakade vi aldrig. Bönor använde vi mycket hemma. En del odlade mycket bondbönor, de som hade lerjord. De skulle bli mogna, sen hängde vi upp dem på krakar till tork. Så tröskade vi dem och förvarade dem i bingar. De malde dem inte utan de kokte dem tills de blev kokta(!). Vi åt fläsk eller kött eller salt sill till dem. Bönorna var bra för arbetare, för de var närande. Skalen fick följa med - folk hade riktiga tänder på den tiden. Så satte vi litet karavanser; de växer som ärter i pung- ar. Vi satte dem mellan potätisstånd. Vi stuvade dem och åt. De blir mera vita till färgen. Vi hade spekefläsk eller kött och korv till dem. De skulle vara mogna. / Far hade stål och flint och asp, när han slog eld. Han sågade av en asp och lät den stå ett år, så den murknade. Det trät skulle gnistorna falla på, när han slog stål mot flint. Sen' fick man ha en svavelsticka och hålla intill stickan, så tog den eld. - Känner inte till vrideld, gnideld.

Socken Högås
Landskap Bohuslän
Härad Lane hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Hemmet.

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR