Transkriberad uppteckning

Koleran, jo, det var ju i min tid. En bonde på Hälle kom från Uddevalla och visste, att han var smittad. Han gick in i sin lagård och la' sej i ladan, för han ville inte smit- ta ner sitt folk. Kaffe och brännvin var det enda, som kun- de hjälpa. Känner inte till något om digerdöden. Vet ej om levande begraven eller om de två överlevande. Jag hade en fasterman - han var gift med min faster - på Orust. Han hade sådan otur med sina kreatur; många dog för honom. De trodde att det berodde på spöke i la- gårn, som bodde under kreaturen. Min syster var där, och hon sa: "Det blir la inget annat än flytta lagårn." Men en annan inbillade honom, att om han grävde ner en ko levande, så skulle oturen upphöra. Han gjorde visst det, / tog en ko som var sjuk men levande och grävde ner henne utanför lagårn. Har aldrig hört att någon lagt ner en levande orm i lagårdströskeln.