Transkriberad uppteckning

Vid Långåsen fanns det tomtgubbar. Konstigt var det, men nog var det sant, att ett bås i lagårn måste alltid stå tomt. Det gick ej att ställa en ko där, för då blev kon så svett, att skummet flöt av henne. Det skulle vara tomtgubbarna, som vållade det. De ville inte, att det skulle stå något djur i det båset, men jag vet inte varför de ville ha det så. Det hörde jag aldrig talas om. Och på lördagskvällen fick man ej utföra något arbete för det tyckte ej tomtgubbarna om. Jag vet, att pappa satt och lagade skor en gång sent på lördagskvällen. Han var i arbete i skogen annars under veckan och mås- / te därför göra det när han var hemma till hel- gen. Men då ringde det i en klocka alldeles in- till spisen. Det lät som om någon skulle ha haft en liten bjällra och ringt i. Då lade far ned hammaren och sade: "Jaså, ja da ä dä fel bäst jä sluter för i dag da." Det var tomt- gubbarna, som inte ville, att han skulle hålla på längre.