Transkriberad uppteckning

Tarv-Marit kom en gång från Tarven och gick österut till Furuberg. Det var tidigt en morgon. Öst på skogen var det en kalhugg- ning. Där fick hon se tre människor, som ar- betade liksom de skulle vara på en åker. De gräv- de med gräv, och ibland ställde de sig stödda mot gräven och pratade. Hon hörde deras röster, men fast hon ej längre bort från dem, än hon skulle ha kunnat höra, vad de sade, kunde hon ej förstå ett ord. Det var som det ej skulle ha va- rit några begripliga ord, det var som ett sorl. Hon stod och såg på dem en stund, men gick sedan, då hon förstod, att där ej kunde vara några riktiga människor och arbeta. När hon kom till Furuberg, / talade hon om, vad hon hade sett. Man trodde, att det var underjordiska, som hon hade sett. De underjordiska leva alldeles som människorna och ha kreatur och brukning. Ibland kan de visa sig för någon, men annars äro de osynliga.