Transkriberad uppteckning

I Skäpparp, i Steninge, bodde en smed, som brukade hjälpa havande kvinnor att taga bort fostren. Det försiggick ju i all hemlighet för- stås. Och hur många brott den smeden begått, blev ju aldrig uppenbart. Men när han var död och skulle begravas, började spökerierna. När de körde till kyrkogården med liket, blev hela likföljet förvillat, så att de körde, rakt motsatta hållet mot det som gick till kyrkan. Folket förstod ju så småningom att de körde fel men de visste inte varken var de var nånstans, eller vilka vägar de skulle köra. De började läsa böner både rättfram å bakfram, men ingenting hjälpte. Men äntligen mötte de en hästkörare och denne övertalte de att köra före / dem hela vägen och leda dem rätt till kyrkan. Detta lyckades. Denna körkusk blev inte förvil- lad. Se han hörde inte till begravningsföljet. Men efter begravningen spökade det i smedens stuga, så där kunde ingen bo. Med tiden ruttna stu- gan ned och då den låg nära en åker röjdes tomten upp och odlades. Och när de grävde där, hittade de många människoben i jorden. Små ben, som tydligen härstammade från små barn.