Transkriberad uppteckning

Åmåls hantverkare for på alla marknader om hösten. Nästan alla yrken "gjorde på lager". Man till- verkade mer än vad som kunde säljas i staden. Och då måste de fara ut på marknaderna. -Första tors- dagen i september var Årjängs marknad. Var och en hantverkare hade beställt sin skjutsbonde. Redan på tisdag kom skjutsbonden från Mo - eller vilken socken det nu kunde vara - och packade alsterna i sin kärra. Det var en vanlig häckkärra med två hjul. Fram vid 10-tiden tisdag bar det åstad. Flera hantverkare tog sällskap med varandra. Glada och livade drog de iväg. När de hade kört en mil, så stan- nade de och betade. Tog fram matsäck och bränn- vinsflaska och läto sig väl smaka. Gick in i nå- gon bondstuga och köpte kaffe. Så körde de en / mil igen och så en rast på nytt. När kvällen kom, så tog de in i en stuga. Var och en hade sin familj som han tog in hos år efter år. - Det var hos bönder. - På morgonen fortsattes färden igen. På onsdagsafton kom de fram till Årjäng. Då var det att söka upp sitt gamla nattlogi och se efter platsen sin på marknadds- stället. Så stod de på marknaden i två dagar och sålde. Andra marknadsdagen om kvällen vidtog hem- resan. Då åkte de hela natten. Då kom de till Åmål på middagen. Nästan hela hösten var det att ligga ute på mark- nader. De var till Lôbymon, Nysäter, Säffle, Sun- nanå, Bäckefors och V. Ed. Min far var många gånger ända till Halden och sål- de kopparkärl.