Transkriberad uppteckning

Hästslaktaren kallades pelen. Jag minns honom. Han hette Alexander och bodde utåt Grovared. Han gick mycket sedan jag var stor och bar på sin påse. Han hade mördat, men det var efter det han blivit pel. Det var två som slogs på Djupe- dalssjön; de hade blivit oense om fisket. Någon hade hört att den ene ropade: "Käre Alexander, slå inte ihjäl mej!" Det blev inte upptäckt emellertid att det var Alexander, som dödat ho- nom, så han fick inget straff. Det var föraktligt att ta huden av hästar. Vi hade ingen häst, men en gång var han hos oss och skar en katt, som bara ville ränna i bygden. han gick omkring och bad om mat. Han var nog gift och hade barn. Vet inte om han stack eller sköt hästar. De ville inte an- vända den skeden, han begagnat. De var la så rädda för pelen.