Transkriberad uppteckning

Dagarna mellan jul och nyår gick en och knal- la med vad som helst i små sysslor. Något tyngre arbete företog man sig inte. Benämning på tiden mellan jul och nyår /julsöckna/.Alldeles ledigt tog man sig inte, men det blev inte stort mer gjort än det en var tvungen att göra för da- gen. Kunde hända, att en for och hälsa på släkt och vänner. Så var en på julkalas om kväl- larna och nätterna. Ungdomen roa sig med lek och dans. Märkena tog en vid påsk. Var det vackert väder om påskdagen, så fick en vackert väder, när en skulle så på våren. Vackert väder annandag påsk betydde vackert väder i höanna, och vackert väder om tredjedag påsk visa vackert för skör- den. / Benämning på nyårshelgen /nyårshälja/. Ny- årsafton /nyårsaftan/; nyårsaftonens kväll /ny- årskväl/; natten mellan nyårsaftonen och nyårs- dagen /nyårsnatta/; nyårsdagens morgon /nyårs- môran/; och nyårsdagen /nyårsda'n/. På annandagen brukade en inte uträtta något. Kallades för /anda nyår/. Till nyår brukade en att städa och göra fint i stugan. Men mat och dryck hade en kvar sedan jul, så det behövde en inte att ställa sär- skilt med. Om nyårsaftonen tog man in kål, potatis och det man skulle ha ur källaren, bar in ved och vatten, så att det skulle räcka till nyårsdagen. Så bytte en kläder och tog rent på sig, så att en skulle ha det gjort till morgonen. En tvätta sig alltid särskilt noga till var- je storhelg. Det hade en fått vänja sig vid att det skulle vara så. På nyårsmorgon, innan en for till kyrkan, så tog en och åt av det som stod på bordet, så värmde / man upp mjölk och hade på gröten som blev över på kvällen. Till middagen åt en sovel och potatis och kål. Det var ungefär samma mat- hållning som på julen. Nyårsaftonen åt en tre mål som vanligt. Om julafton doppa en i gry- tan men inte på nyårsafton. Det var åtminsto- ne inte sed, att man skulle göra det. Osten, julhögarna, brännvinsflaskan och drickstopet stod på bordet som under julen. Bordet du- kades inte av förrän 20-dag Knut eller möjligen sedan en hade firat "trättnehälja". "Julneken" sattes ut om julafton. Och på jul- kvällen fick kreaturen särskild förplägnad. Och då tala en om för dem att det var julkvällen. Om nyårsdagen gick en inte på besök. Det var så stor helgdag, så en skulle låta folk vara i fred. Det höll en mycket noga på detta. För det var inte fint att gå till en grannstuga då. Var och en skulle vara när sig. Man skämta- de och hade roligt åt sådana som inte kunde / hålla sig hemma och sa att "di geck i stugra å snika." Inga eldar ute i det fria om nyår. Dessa hade man om påskkvällen. Somliga hade allt det bruket att di skulle sitta uppe om nyårsnatten och vaka in det nya året /hôlle nyårsvake/. Man kokade en tår kaffe och drack. Så satt en och prata, skämtade, tala om sägner och om sådant som hänt under året. Funderingar på vad som skulle komma att hända nästa år. Om nyårskvällen tändes jul- granen en stund. Det var jämt medan en åt nyårs- kväl. När det nya året hade gått in, så önska en varandra gott nytt år. Om nyårsmorgonen, så for en till kyrkan. Då hade en inte kappkörning från kyrkan. Det var på juldagen en hade den. Di hälsa på nyårsnyet. När en fick se det, så tog en psalmboken och gick ut och tog upp den. Om en då t.ex. fick upp en begrav- ningspsalm, / så fick en sorg under året. En trodde, att det nya året i viss mån skulle kom- ma att likna nyårsdagen. Fick en pengar nyårs- dagen så skulle en få mycket pengar under året. Hände en olycka, så skulle en få olyckor hela året. Det var bra, om en fick vara glad den dagen. Om den första besökaren på nyåret var ett fruntimmer, så skulle en inte få nå- gon tur under året. På nyårskvällen skulle en sätta sig på en trös- kel och äta drömpannka, sen skulle en drömma om den tillkommande på natten.