a. Brödet kallades för "grov kake". b. Det brödet var jäst. c. Till degen användes grovt osiktat rågmjöl. d. Kakan var rund till formen. Somliga gjorde hål mitt i kakan och somliga inte. Kakan var ungefär 5 dm rätt över och 1/2 tum tjock. (se skiss) Samma storlek på kaka med hål i mitten. Så användes havrebröd till vardagsbröd. a. Grödets benämning: Hâllebrö, flabrö. b. Brödet ojäst. c. Endera bakades det av enbart havremjöl, eller / man blandade någon nypa sammalet grovt råg- mjöl i det. d. Form: rund. Storlek: Omkr 90 cm i diameter och tunnt som ett löv. Intet hål i kakan. (se skiss) a. Så bakades s.k. knäckebröd. b. Brödet var jäst. c. Till detta slags bröd användes grovt sammalet råg. d. Form: rund. Storlek: omkr 70 cm i diameter och och 5 mm tjockt. Hål i mitten, så att man kun- de spetta det i taket. e. "Grov kaka" lades ut över ett bord. Där fick brö- det ligga och torka i några dagar. Men det brö- det åts mjukt. Knäckebrödet åts hårt likaså hallebrödet. / Det mjuka brödet förvarades i stora kistor/brökista/. Det mjuka brödet skar man i skivor /delade kakan i fyra de- lar/ och åt. Flabrödet lade man också i en kista i tråget. Men man fick inte lägga det på fuktigt stäl- le, så att det "slog igen sig". Det bröt man i styc- ken och åt. Knäckebrödet hängdes på spett i ta- ket att torka. Man bröt ned kakorna direkt från spettet. f. Matbröd bakades så där en gång i månaden. Gammeldags var det vanligt att baka så mycket tunnt, hårt bröd till julen att det varade till fram på våren. Så då bakades inte sådant bröd mer än två gånger om året. --- Jästen brukades på det viset, att man tog litet av degen, vanligen av den deg man skrapade ur bak- tråget och rörde litet jäst i den, såpass en ha- de. Den fick stå i en kopp eller i ett glas o. torka. Så förvarades den i ett tätt kärl. När den skulle användas så löste en upp den i litet / ljum mjölk eller vatten. Knäckebröd, grov kaka gräddades /stektes/ i bak- ugnen. Man hade många kakor inne i ugnen på en gång. Hallebrödet gräddades på en malm- hall. Den hade man stående i spisen på en trekantig "brandring." Då eldade man under hallen med tallved. Björkved användes aldrig till bakved, för det blev för hett av den. Brödet brändes. Beteckningen "flabrö" har nog kommit från Norge. Men här gick hallebrödet också under nam- net "flabrö."
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
