Transkriberad uppteckning

I den första fasteveckan hade vi "kött- måndan, fläsketisdan och askonsdan. I sis- ta fasteveckan hade vi "skärtorsdan, lång- fredan och påskelördan". På askonsdagen gick det inte an att spinna. Det en spann den dagen skulle bli åt påsk- käringarna. Och den tråden eller garnet tog de med sig till Blåkulla. Om skärtorsdagen eller påsklördag gjordes kors på lagårdsdörren för att inte påskkäringar skul- le ha makt att göra djuren illa. Jag hade en faster. Hon hade får i lagården. En skärtors- dagsnatt hade påskkäringar varit inne och halv- klippt sön. Det såg jag med mina egna ögon. Skärtorsdagen skulle eggjärnen vila. Högg en, så / att det blev kaser, så fick korna ont i benen om våren. Skärtorsdagsnatt for käringarna till Blåkulla. Den natten och påsknatten var de farligaste nät- terna. Regn långfredag var förkunnelse för grödan. Det blev dåligt år. Om långfredagen blev en piskad med enris, så att det sved i kroppen. Sedan fick en karamel- ler och en sup att rätta sig till med. Det kal- lades för "smörja". Om skärtorsdag fick en inte sopa golvet och långfredag fick en inte gå barfoten. Då skulle en staka sig i fötterna. Det var farligt. Påskägg fick en på påskafton. De målades i flera färger. Skalen hade en till prydnad. Påskmorgonen fick en se påskkäringar i kyr- kan om en titta genom nyckelhålet innan en gick in.