Transkriberad uppteckning

1. Hurtig, hurtig, snäll ibland de mindre profeter. du är en profet snäll, säg mig vad du heter ! Pappa är ju inte skuren, men två gånger födder i buren, med ögon, öron, hatt och skägg, rött som blodiga tårar. Strumpor å skor drager han ej, men han haver båder stövlar och spårar. Å hustrun tager han i sin famn mitt för prästens näsa. Svar. tuppen / 2. Dä stod en man på tientärta å kallte på sin rosenberta: släpp ut vår sniensnärta, för det kommer ? - ? - ? tar bort våra damerskvinner ! Svar: Bonden stod på harven och ropade till hustru att hon skulle släppa ut hunden, ty en räv kom och ville ta fåren. 3. Lella, lella lätta hoppa över stätta mä fem vida käppa ! Svar: Fåret med fyra ben och en svans. 4. Vit som en svan, svart som en ramm hoppar som en hare å går som en man. Svar: Skatan. / 5. Vit som ett ägg, räcker runt kring en kyrkevägg. Svar: Nystanet. 6. Jag hade liv och levande bar men nu är jag döder och levande bär och svävar över de döda. (Medd. var inte säker på att hon mindes rätt, och tydligen är formuleringen något felaktig.) Svar: Skeppet. 7. Ett fähus fullt med vita kor och en röd kalv dansar på floen Svar: Tänderna och tungan. Krämmare (=tattare) kunde så många gåtor. Jg varpå ett ställe på Balgö en kväll, och där var fullt med krämmare. Jag fick lära mej många gåtor utav dem. Men annars var det vanligt förr, när en hoper ungdom kom tillsammans, att de "sa´ gåter", men det mesta var fula, och såna vill jag inte tänka på. / 8. Lelle lulle låg på tak trilla´ ner och slog sej bak, ingen man i detta land lelle lulle laga kan. 9. Va ä dä som gapar över vatten men aldrig får en tår ? Svar: Koskällan. 10. Dä ffnns i sola men ine i måne, dä finns i Halland men inte i Skåne, dä finns i ändan på Daniel. Svar: boktaven l. 11. Två små grå ligga å klå, en unner å en på, å lellegubben står. Svar: Maltkvarnen 12. Där stod en man uppå e tuva mä gröner tröja å röer luva,. Jag säjer hans namn, men ti still. Svar: tisteln. / 13. Det var en som blev dömder av med livet, men han skulle bli be- nådad, om han kunde säga en gata som ingen kunde gissa. Han sa: Ut gick rådlös, in kom råd, femtan tungor i huvudskulten låg - Men det var en visa om det. Det var bara en gubbe här i byn, som kunde sjunga den, och jag hörde den bara två gånger och det är ö- ver sexti år sen: - - - Va ä vitare än svanen, - Änglarna ä vitaren än svanen, åskan ropar högare än tranan. - Var firar man den präktigaste jul ? - - I himlen firar men den präktigaste jul - "