Transkriberad uppteckning

Om påskkvällen gjorde en en "reseld" i spisen. Det skulle vara björkved. När den var nedbrunnen, så sälla en askan över hela spisen. På morgonen skulle en se efter i askan, för då skulle en få se om det var fät efter påskkäringar. Namn på dymmelveckans dagar: "Kôrvmåndan, fet- tisdan, askeonsdan, skärtorsdan, långfredan, påske- lördan". Om fettisdan så kokade husmor fläsk å kål, för det skulle en äta den dagen. Å på aske- onsdan så fastade folk. Det mins jag folk i min tid som gjorde. - Långfredan fick en inte äta mjölk. På morgonen fick en stryk av ett spö, om en råkade att ligga länge. Det var "långfrä- dasris." Torsdagskväll och lördagskväll var de farligaste / kvällarna. Det var inte bra då. Men alla torsdags- kvällar var farliga, för om en arbetade sent en tors- dagskväll så blev det buller i huset medan nat- ten. Men Skärtorsdagskvällen så var påskkäring- arna ute. De var till klocktornet å skulle ta å fila på klockorna å ha te smörja. Så vart det sagt. Om de då kunde komma över å få göra något ont för folk så gjorde de det. - Jag vet att det var ett tal att påskkäringarna började att laga sig i ordning onsdagen före påsk. Den onsdagen kallades också för "klockonsdan" efter gammalt. För det var inte fritt än att de var å tog av klockorna den natten också. - Det var många som inte ville uträtta något särskilt på skär- torsdagen. Det skulle inte vara någon tur med det. Å på skärtorsdan så visste en att det in- te gick an att begagna eggverktyg. Kreaturen fick skada av det. - I min barndom så skulle en alltid fyra av något skott vid var stuga. Påsk- käringarna skydde för krutröken, påstods det / Påskbrev sprang en å kastade till varandra. Ibland kunde de komma ont åstad, för det kunde bli så skre- vet på dem att mottagaren inte tålde det. Men det var inte gott att veta varifrån de kom för en smög sig fram med dem. Brukade ha en liten röd dy- na med påskbrevet. Så lukades det igen med kå- da, å så sattes en fjäder i locket. Man skrev nam- net på den som skulle ha det. Med äggen var det ingenting särskilt. Men en skul- le äta "påskägg" om påskafton, om det var så att en hade.