KORPSKRIFTEN

...
Meny

festeldar och nödeldar.

Berättare: Otto Larson (f. 1849)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

På Valfjället satte de upp "valer" förr i värl- den. Det var "nödeld" som skulle lysa. Den lyste än- da bort till Blomskog. Där finns också ett berg där de tände "valer". Det var i ofredstid. En sådan val byggdes upp av stockar, å det skulle vara torr ved i den jämt för att det skulle gå fort att få eld. - I bland så kom norrmännen å plundra- de. Vid sådana tillfällen tändes elden. Till Glabackshöjden gick folk om natten till Kristihimmelsfärddag för att få höra ulvar- na tjuta. Det var ungdom mest som gick dit upp. De var ihop å dansade å lekte. De gjorde ringlekar. Det var en stor sten där som de hölls vid. Den var jämn så att de kunde dansa på den. Så eldade de så mycket / de orkade å skrek efter vargarna. Det var ett gammalt bruk som jag nätt å jämt mins till. Men senare var det mycket för det att ung- domen skulle få roligt. Om påskkvällen så var ungdomen uppe på höga berg å gjorde upp eld. Det var "påskbra- sa". Då hade de också lek å dans för sig. Så kappades de att bära ris å ved till brasan så att det skulle bli stor eld som syntes vida om- kring. Det var för nöjes skull, men det hettes ju att en skulle elda å skrämma påskkä- ringarna. Man eldade ris å den ved en kun- de komma åt i omgivningen. Det var inte no- ga. En tog där det fanns. Tjärtunnor brändes. För att elden skulle komma högt, så hissades tunnan upp på en stång. Så fick hon brin- na uppe i luften. Så roade de sig med att slå i elden så att gnistorna regnade om- kring. Kolsmällar gjordes. Så provade de å sprang genom röken å varmen, så det var / gott att det inte tog eld i dem. De lekte med brasan. Då kunde det vara någon våghals som hoppade över elden, för att han inte skulle bli tagen. Stål å flinta mins jag. Då slog en eld med stå- let å flintan å så hade en "knöske" som gnis- torna tog fatt i. Det de gjorde eld med att gni- da eld med trä mins jag inte. Jag hörde talas om att mina föräldrar gjort det. Då hade de en käpp å gned mot en vägg med, att det blev så hett, så det tog "nöeld".

Socken Silbodals
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: festeldar och nödeldar.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //